Sverige brister i arbetet för mänskliga rättigheter
I dag förhörs Sverige av FN:s råd för mänskliga rättigheter i Genève, som granskar hur FN:s medlemsländer lever upp till mänskliga rättigheter. Inför granskningen har Civil Rights Defenders skickat en skuggrapport till FN som visar att Sverige brister inom en rad områden, till exempel rasism och hatbrott.
Civil Rights Defenders arbetar sedan flera år med att bevaka hur Sverige lever upp till mänskliga rättigheter. I skuggrapporten till FN pekar vi på en rad brister inom områdena rasism/hatbrott, diskriminering, urfolksrättigheter och asylrätt och lyfter fram åtgärder som Sverige behöver vidta.
Rasismen tar allt större plats
Rasismen tar allt större plats i samhället. Siffran för antalet hatbrott är fortsatt hög– mörkertalet likaså. Trots det läggs nästan hälften av alla rapporterade fall av hatbrott ner och endast mycket få fall leder till åtal och fällande dom. Ytterligare resurser behöver sättas till och ansträngningar måste göras för att ordentligt utbilda poliser i hur man effektivt kan utreda brotten.
– Sverige behöver ta ett större ansvar för att bekämpa rasism och hatbrott. Det är något som Sverige fått återkommande internationell kritik för, bland annat från FN, säger John Stauffer, chefsjurist på Civil Rights Defenders.
De senaste åren har högerextrema aktiviteter ökat såväl på nätet som på offentliga platser. Den nazistiska organisationen Nordiska Motståndsrörelsen är en av de aktörer som blivit alltmer närvarande i det offentliga rummet med ökade antal manifestationer och demonstrationer. Sverige behöver därför en lagstiftning som mer effektivt motverkar rasistiska aktiviteter och hets mot folkgrupp.
Diskriminering fortsatt människorättsproblem
Diskriminering fortsätter alltjämt vara ett av Sveriges allvarligaste människorättsproblem. Etnisk-/rasprofilering – att stoppas och kontrolleras av polisen på grund av till exempel etnicitet, hudfärg eller religion – är en vanlig erfarenhet som flera av Sveriges minoritetsgrupper vittnar om. För att få bukt med problematiken behöver polisen bland annat arbeta med attityder och arbetssätt och börja se etnisk-/rasprofilering som en struktur som måste förändras.
Sverige behöver även arbeta för att utsatta EU-medborgares rättigheter ska tillgodoses, till exempel genom att motverka att tiggeriförbud införs i kommuner runtom i landet.
I rapporten belyser Civil Rights Defenders även att respekten för samers rättigheter behöver stärkas samt lyfter den allvarliga problematiken med rättsosäkra medicinska åldersbedömningar i asylprövningar.
Sverige behöver ta ett större ansvar
– Situationen för mänskliga rättigheter i Sverige är bättre än i många andra länder, men det finns fortfarande allvarliga brister. Mänskliga rättigheter kan aldrig tas för givna och Sverige behöver ta ett större ansvar, säger John Stauffer.
Läs Civil Rights Defenders skuggrapport
Klicka här för att läsa rapporten.
Kort om FN:s granskning
Det är tredje gången FN förhör Sverige inom ramen för processen Universal Periodic Review (UPR), senaste gången Sverige granskades var 2015. Vid förra förhöret fick Sverige allvarlig kritik från FN och över 200 rekommendationer gavs på en rad olika områden med krav på åtgärder. Bland annat att arbetet mot hatbrott som drabbar minoriteter som muslimer, afrosvenskar, romer och judar brister, att arbetet mot diskriminering och rasism behöver stärkas, att ensamkommande flyktingbarn inte skyddas tillräckligt och att Sverige brister i skyddet av samers rättigheter som urfolk.
