Ett nätverk för dig som vill vara med och skydda Sveriges demokrati.

Vi ser fler och fler politiska förslag som kränker mänskliga rättigheter. Inte minst i Tidöavtalet. Det signalerar ett oroväckande skifte i vår demokrati. När demokratin riskerar att nedmonteras, en rättighet i taget, behöver vi bli fler som försvarar den och kämpar för ett rättssäkert Sverige. Gå med i vårt nätverk och Backa Demokratin.

Ja, jag vill gå med
18.000 personer

Varför ska du Backa Demokratin?

Nio av tio i Sverige tycker att det är viktigt att Sverige är demokratiskt. Ändå tar alltför många demokratin för given. Det kan vara svårt att känna igen när små steg tas i fel riktning. Vi har sett det hända i andra delar av världen, som Polen och Ungern. Nu riskerar det att hända här. Men inte om tillräckligt många av oss säger ifrån. Gå med i vårt nätverk och Backa Demokratin här:

Genom att gå med i Backa Demokratin får du:

 Ta del av dagsaktuella analyser och granskningar av politiska förslag och beslut som står i konflikt med våra demokratiska rättigheter. 

Förslag på vad du själv kan göra för att påverka, samt information och material för att uppmana andra att agera, exempelvis genom namninsamlingar. 

 Ett mejl från oss varje gång vi behöver agera mot ett förslag eller beslut i svensk politik som riskerar att bryta mot våra demokratiska rättigheter – vilket händer ofta just nu.

Möjlighet att diskutera och organisera dig med andra i nätverket i bland annat vår grupp på Facebook.

Diskutera vidare på Facebook

När demokratin riskerar att nedmonteras, en rättighet i taget, så behöver vi bli fler som försvarar den och kämpar för ett rättssäkert Sverige. Vår uppgift är att se till att fler förstår vad som sker och att fler ska säga emot politiska förslag som riskerar urholka vår demokrati.

För att diskutera frågorna vidare finns Backa Demokratin även på Facebook – en plats där vi fördjupar oss och mobiliserar oss när det behövs. 

Gå med i Facebook-gruppen här.

Hur demokratin nedmonteras

Under det senaste decenniet har demokratin minskat mer i Europa än i någon annan del av världen, med länder som Polen och Ungern i spetsen. Denna process kallas för autokratisering, vilket är motsatsen till demokratisering. Även tidigare stabila demokratier påverkas. Det följer ett tydligt mönster som vi har sett i vårt arbete med att försvara mänskliga rättigheter sedan 1982:

  1. Demonisering
    Populistiska ledare lovar att rädda landet och delar samhället genom idén om ”vi mot dem”. ”Dem” är ofta en sårbar grupp som avhumaniseras och används som syndabock för landets problem. 
  1. Kritiska röster tystas
    Sanningen förvrängs via desinformation och smutskastning. De som säger ifrån tystas genom repressiva metoder såsom hat, hot, våld eller straffrättsliga påföljder. Andra håller tyst av rädsla.
  1. Konsolidering av makten
    Demokratiska institutioner undermineras. Opartiska domare ersätts och oberoende medielicenser dras in. Nya lagar antas för att legalisera förtrycket och se till att ledaren fortsätter vid makten. 

Under det senaste decenniet i Sverige har det etablerats en tydlig berättelse som demoniserar och använder människor med migrationsbakgrund som syndabockar för alla samhällsproblem. Från att främst ha drivits av extrema grupper så har det skiftat till att omfamnas av flera av stora politiska partier.

Det finns rapporter om ökande nivåer av hot och hat riktade mot individer eller organisationer som står upp för dessa sårbara grupper. Vi har nyligen sett en ökning av politiska företrädare som attackerar civilsamhällesorganisationer på grund av att de framfört kritik mot politiska förslag.

Video: How to dismantle democracy

Fängsla barn i Sverige?
Ja, snart kanske.

Om Tidöavtalets förslag på sänkt straffmyndighetsålder går igenom kommer fler barn att kunna fängslas i Sverige. Det riskerar att bryta mot barnkonventionen och signalerar ett oroväckande skifte i vår demokrati. Läs vår granskning här.

Avsaknad av barnrättsperspektiv är genomgående för Tidöavtalets del om kriminalpolitik. Det märks särskilt i förslagen om att ta bort straffreduktionen för dem över 18 år, sänka straffmyndighetsåldern, förlänga den maximala tiden för sluten ungdomsvård samt tvångsomhänderta barn enligt LVU i större utsträckning. Att barn och unga särbehandlas inuti straffsystemet är i enlighet med både forskning (bland annat inom barnpsykologi och kriminologi) och människorätt, eftersom de anses utgöra en särskilt sårbar grupp.

Att straffa barn hårdare och från en tidigare ålder riskerar att långtgående konsekvenser för barnet i fråga, till exempel stigmatisering och psykisk ohälsa utöver de föreliggande rättighetsinskränkningar ett straff kan innebära. Det ökar risken för återfall i kriminalitet, ofta i grövre kriminalitet.

Därför behöver vi bli fler som kämpar för ett rättssäkert Sverige. Gå med i vårt nätverk och Backa Demokratin.

Ja, jag vill gå med

Ange patienter i Sverige? Ja, snart kanske.

Om Tidöavtalets angiveriförslag går igenom kan sjukvårdspersonal tvingas ange papperslösa patienter till polisen. Det riskerar människors rätt till liv och hälsa samt signalerar ett oroväckande skifte i vår demokrati. Läs vår granskning här.

Ekonomiska och sociala rättigheter är universella och omfattar människor i Sverige utan uppehållstillstånd. Att införa anmälningsplikt kan hindra personer i papperslöshet att få tillgång till grundläggande rättigheter så som vård och skola. Även om undantag från anmälningsplikten införs finns det en risk att personer i papperslöshet av rädsla undviker kontakt med myndigheter, sjukvård och skola. Därtill kan anmälningsplikten bryta mot barnkonventionen, eftersom dess rättigheter gäller alla barn oavsett uppehållstillstånd.

Förslaget är inte heller yrkesetiskt eller resursmässigt genomförbart enligt berörda yrkesgrupper. För bland annat lärare och sjukvårdspersonal krävs förtroende mellan person och profession för att arbetet ska kunna utföras. Det omöjliggörs med en anmälningsplikt.

Därför behöver vi bli fler som kämpar för ett rättssäkert Sverige. Gå med i vårt nätverk och Backa Demokratin.

Ja, jag vill gå med

Vräka oskyldiga familjer i Sverige? Ja, snart kanske.

Om Tidöavtalets förslag om att vräka familjer till barn som begått brott går igenom kan fler oskyldiga drabbas. Det signalerar ett oroväckande skifte i vår demokrati. Läs vår granskning här.

Enligt Sveriges åtaganden får vräkning endast ske i mycket särskilda fall, och ska då ske på ett sätt som inte strider mot våra bindande internationella och nationella förpliktelser. Det beror på att rätten till bostad är en mänsklig rättighet som i sig är central för åtnjutandet av andra rättigheter så som arbete och utbildning. Barns rätt till boende stadgas särskilt av barnkonventionen. Hemmet är nära sammankopplat med rätten till social trygghet och värdighet. Mindre ingripande alternativ till vräkning ska därför alltid övervägas först och en vräkning får inte heller leda till omedelbar hemlöshet.

En vräkning av hela familjen när ett minderårigt barn begår brott liknar kollektiv bestraffning, vilket inte hör hemma i en rättsstat. 

Därför behöver vi bli fler som kämpar för ett rättssäkert Sverige. Gå med i vårt nätverk och Backa Demokratin.

Ja, jag vill gå med

Vill du göra ännu mer?

Var med och stötta vårt arbete för mänskliga rättigheter och demokrati genom att ge en gåva.

Genom att gå vidare godkänner du våra riktlinjer för personuppgiftshantering.
Du bekräftar betalningen med Swish i nästa steg.

Har du inte Swish? Klicka här.
Företag? Klicka här.

Logotyp 90 Konto Logotyp Tryggt givande

Frågor och svar

Vad är autokratisering? 

Demokratisk tillbakagång eller bakslag. Autokratisering kallas processen när länder går i auktoritär riktning och är därmed motsatsen till demokratisering.

Varför är ni kritiska mot Tidöavtalet? 

Som människorättsorganisation är vi mycket oroade över innehållet i Tidöavtalet. Avtalet är repressivt och innehåller en rad åtgärder som tydligt strider mot de normer för mänskliga rättigheter som Sverige är bundet av. Läs gärna mer i vår granskning av Tidöavtalet.

Är ni partipolitiskt obundna? 

Ja, vi är en partipolitiskt och religiöst obunden organisation. Vi tar inte ställning för det ena eller andra partiet. Men vi tar alltid ställning för de mänskliga rättigheterna och kritiserar de som kränker dem. Oavsett regering eller parti.

Vad är mänskliga rättigheter? 

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna antogs 1948. Den består av 30 artiklar som uttrycker de grundläggande och universella fri- och rättigheterna.

Läs utförligare svar och fler frågor och svar här.