Frågor och svar – Backa Demokratin
Här svarar vi på några frågor om demokrati, mänskliga rättigheter och Backa Demokratin. Har du fler frågor som du inte hittar svaret på här? Hör av dig till backademokratin@crd.org.
Varför ska du gå med i Backa Demokratin?
Vi ser fler och fler politiska förslag som kränker mänskliga rättigheter. Inte minst i Tidöavtalet. Det signalerar ett oroväckande skifte i vår demokrati. När demokratin riskerar att nedmonteras, en rättighet i taget, behöver vi bli fler som försvarar den och kämpar för ett rättssäkert Sverige. Gå med och Backa Demokratin.
JAG VILL GÅ MEDVad menar ni med demokrati?
Huruvida ett land är en demokrati eller demokratiskt så avgörs det av mer än att bara alla får rösta i val. Utöver att kraven för fria och rättvisa val, med lika rösträtt, ska vara uppfyllda så ska det finnas rättsliga och lagstiftande begränsningar för den verkställande makten, samt skydd för grundläggande fri- och rättigheter och likhet inför lagen. Kortfattat är det ett samhälle där rättsstaten och mänskliga rättigheter respekteras. Det innebär alltså att det inte bara är den styrande majoriteten som åtnjuter rättigheter, utan det gör även minoriteten. Forum för levande historia har en bra artikel som förklarar ytterligare.
Vad är autokratisering?
Demokratisk tillbakagång eller bakslag. Autokratisering kallas processen när länder går från demokrati i auktoritär riktning, mot diktatur. Autokratisering är alltså motsatsen till demokratisering. Enligt V-dem vid Göteborgs Universitet har antalet länder i världen som just nu upplever autokratisering stigit kraftigt – från 13 till 42 länder mellan åren 2002 och 2022. Enligt den senaste rapporten har demokratin i världen nu gått tillbaka till 1986 års nivåer och 35 års demokratiutveckling utraderats.
I de länder som blir mer auktoritära så syns det hur framförallt censur av media och angrepp mot civilsamhällesorganisationer ökar. Akademisk och kulturell frihet, samt yttrandefrihet är också bland de mest attackerade institutionerna av auktoritära ledare. Ökad desinformation och polarisering eldar på autokratiseringen, och vice versa.
Det som generellt brukar eskalera autokratisering i ett land är när auktoritära politiska rörelser får direkt inflytande på regeringspolitiken och därmed kan nedmontera de demokratiska institutionerna: fria medier, civilsamhälle, oberoende organisationer och rättsväsende.
Varför är ni kritiska mot Tidöavtalet?
Som människorättsorganisation är vi mycket oroade över innehållet i Tidöavtalet. Avtalet är repressivt och innehåller en rad åtgärder som tydligt strider mot de normer för mänskliga rättigheter som Sverige är bundet av. Läs gärna mer i vår första granskning av Tidöavtalet och vår uppföljande granskning Ett år med Tidöavtalet – det är helheten som oroar.
Är ni partipolitiskt obundna?
Ja, vi är en partipolitiskt och religiöst obunden organisation. Vi tar inte ställning för det ena eller andra partiet. Men vi tar alltid ställning för de mänskliga rättigheterna och kritiserar de som kränker dem. Oavsett regering eller parti. Vi sysslar med människorättspolitik, inte partipolitik.
Varför heter nätverket Backa Demokratin? Ni vill väl inte att demokratin ska gå bakåt?
Vi diskuterade ordvalen noga och landade i att begreppet ”backa” i det här fallet är så pass allmänt vedertaget att de allra flesta förstår vad vi menar. Vilket är ”backa” som i bemärkelsen ”backa upp”, ”stå upp för” eller ”stötta”. Det är ett begrepp som använts av många rörelser när man på ett enkelt och kortfattat sätt vill beskriva en uppmaning att ”stå bakom” något.
Vad är mänskliga rättigheter?
FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna antogs 1948. Den består av 30 artiklar som uttrycker de grundläggande och universella fri- och rättigheterna. Artiklarna behandlar både sådant som alla har rätt till, som frihet och utbildning, och sådant som alla har rätt att vara fri från, som slaveri och tortyr. Förklaringen om de mänskliga rättigheterna är utgångspunkten för många juridiskt bindande överenskommelser.
De medborgliga och politiska rättigheterna, som Civil Rights Defenders främst arbetar med, innefattar bland annat:
- Rätt till frihet och säkerhet
- Rätt till en rättvis rättegång
- Tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet
- Yttrandefrihet
- Förenings- och mötesfrihet
- Rätt till allmän och lika rösträtt
- Förbud mot diskriminering
