Civil Rights Defender of the Year Award 2026 – de oberoende nyhetsmedierna Netgazeti och La Hora de Cuba

Två redaktioner som vägrar tystna

På vissa redaktioner börjar dagen med att man öppnar mejlen. På andra börjar den med att man kartlägger dagens risker. Så ser vardagen ut för de oberoende nyhetsmedierna Netgazeti i Georgien och La Hora de Cuba på Kuba, som i år tilldelas Civil Rights Defender of the Year Award 2026. För dem är oberoende journalistik ett dagligt risktagande i miljöer där makten svarar på granskning med hot, trakasserier och fängelsestraff. Ändå fortsätter de att rapportera. Varje dag. 
 
“Oberoende medier är ofta de första måltavlorna när regeringar blir mer auktoritära. Ändå har den georgiska nyhetsplattformen Netgazeti och den kubanska redaktionen La Hora de Cuba vägrat att tystas. Trots hot, fängslanden och förtryck fortsätter båda redaktionerna sitt arbete med integritet och beslutsamhet. Genom modig journalistik avslöjar de maktmissbruk, dokumenterar brott mot mänskliga rättigheter och ser till att människor får tillgång till oberoende information som är avgörande för att kunna hålla makthavare ansvariga.

För sin enastående motståndskraft och sitt mod i försvaret av yttrandefrihet, fri och oberoende journalistik och demokrati tilldelas Netgazeti och La Hora de Cuba utmärkelsen Civil Rights Defender of the Year Award 2026”, skriver Civil Rights Defenders styrelse i sin motivering till priset.

När censuren blir verktyget

I år tilldelas priset två mottagare för att synliggöra ett globalt mönster: även när systemen skiljer sig åt pressas, misstänkliggörs och straffas oberoende medier. Globalt ser vi hur mediecensur förblir ett förstahandsverktyg när länder blir mer auktoritära. En metod som används i två av tre länder som just nu autokratiseras, enligt V-Dem Democracy Report. Konsekvenserna är brutala. Under 2025 dödades 67 journalister för sitt arbete, 503 fängslades och 135 är fortsatt försvunna i 37 länder, enligt en rapport från Reportrar utan gränser.  

Trots de allvarliga riskerna fortsätter Netgazeti och La Hora de Cuba sitt arbete. De avslöjar maktmissbruk, dokumenterar kränkningar och försvarar rätten till information som krävs för att kunna hålla makthavare ansvariga.  

Georgien: ”Du går till jobbet med en känsla av katastrof”

I Georgien har medierna länge arbetat i motvind, och sedan Sovjetunionens fall, när fria medier började växa fram, har oberoende journalistik varit en central del av kampen för pressfriheten. Utrymmet för fria medier har krympt snabbt. Nya lagar slår mot yttrandefriheten. Journalister attackeras öppet, ofta utan konsekvenser för förövarna. Mitt i detta står nyhetsmediet Netgazeti, en av landets ledande och mest inflytelserika oberoende nyhetsplattformar. Redaktionen rapporterar om korruption, maktmissbruk och kränkningar av mänskliga rättigheter, trots att priset för deras journalister har blivit allt högre. 

 – Du går till jobbet med en känsla av katastrof. Du vet inte vad som väntar, säger Nestan Testskhladze, redaktör för Netgazeti.  

Grundaren sitter i fängelse. Kollegor hotas, åtalas och övervakas. För en redaktör är ansvaret tungt. Särskilt när redaktionen själv är sårbar, kollegor sitter frihetsberövade och rättsstaten sviker. Ändå publiceras artiklarna dag efter dag.

Oberoende journalistik i praktiken  

För redaktionen på Netgazeti handlar journalistik om ansvar, om journalistiska principer som snabb, faktabaserad och granskande rapportering om politik, mänskliga rättigheter och social rättvisa. Att se till att människor får information som annars inte skulle nå dem. Att dokumentera det som makthavare helst vill dölja. När resurserna är små och riskerna stora tvingas redaktionen göra svåra val. Allt kan inte bevakas. Men tystnad är aldrig ett alternativ. 

– Vi måste välja vad vi inte rapporterar om. Det är kanske det svåraste, säger Nestan Testskhladze. 

Situationen i Georgien har försämrats snabbt, snabbare än många har kunnat ta in. De arbetar i en vardag där hoten kan komma från många håll och där övergrepp mot journalister riskerar att förbli ostraffade. Men för dem inom Netgazeti handlar det om att fortsätta rapportera, trots att rättssystemet kan användas för att tysta oberoende röster.  

Kuba: ”En överlevnadsövning” och ett kollektiv som håller ihop

På Kuba ser villkoren annorlunda ut, men mönstret känns igen. La Hora de Cuba verkar i ett av världens mest slutna medielandskap. Oberoende journalistik är i praktiken kriminaliserad. Redaktionen arbetar trots det från ön, mitt i den verklighet de rapporterar om. De dokumenterar godtyckliga gripanden, politiska rättegångar och hur förtrycket genomsyrar människors vardag. Sådant som statliga medier inte berättar.

Som journalist på Kuba handlar det om att överleva ett system där man förväntas anpassa sig, ljuga och skildra maktens verklighet i stället för landets.  
 
– Det är inte ett arbete i egentlig mening, utan snarare som en överlevnadsövning, säger Henry Constantin, redaktör för La Hora de Cuba.

Det är tufft att arbeta under de villkoren. För redaktionen kan planer som ser stabila ut på morgonen vara helt upplösta en timme senare. Ett strömavbrott. En protest som bryter ut någon annanstans i landet. Eller total avsaknad av internet, vilket gör samordning omöjlig. Då får olika delar av redaktionen arbeta i sin egen takt, med de förutsättningar som finns just där och då.

Ett kollektiv som vägrar försvinna  

Under mer än ett decennium har hundratals personer bidragit till La Hora de Cubas arbete. Journalister, konstnärer, fotografer. Många har tvingats sluta efter gripanden, förhör eller hot mot familjen. Andra har lämnat landet. Några stannar. Redaktören Henry Constantin har fängslats flera gånger för sitt arbete. I januari 2026 hade han redan frihetsberövats och släppts två gånger sedan årsskiftet.

– Jag kan vakna upp och knappt ha tagit några steg ut genom dörren innan en patrull som väntar på mig dyker upp, säger Henry Constantin 

La Hora de Cuba rapporterar dessutom från händelser de själva dras in i. Mer än hälften av redaktionen och ledningen var ute på gatorna den 11 juli 2021 under de största landsomfattande protesterna i Kuba på 60 år. Många greps och hamnade i samma celler som demonstranterna.  
 
Trots det fortsätter de rapportera. Inte för att det är säkert, utan för att det behövs. 

– Utanför Kuba finns bilden av stränder och revolutionens symboler. Men här lever vi med politiska fångar, människor som dör av medicinbrist, en befolkning som lever i fattigdom och människor som lämnar landet eller desperat försöker göra det. Det är den verkligheten vi försöker berätta om. Att ta emot priset ger synlighet och ansvar. Det ger kraft att fortsätta och påminner om vad som står på spel, säger Henry Constantin.  

Någon läser alltid, även när det är farligt 

Netgazeti och La Hora de Cuba gör mer än att rapportera. De granskar maktens agerande och gör information tillgänglig för människor vars liv påverkas av den. När oberoende medier tystas blir övergrepp lättare att dölja. Maktens ansvar blir lättare att undvika. Det är därför redaktioner som Netgazeti och La Hora de Cuba blir måltavlor. 

Och det finns alltid någon på andra sidan. En person som försöker förstå varför en granne försvann efter ett förhör. Någon som scrollar i en telefon som tappar nät, men ändå hittar en publicering som staten inte vill se. Någon som behöver kunna säga ”det här hände” och ha något att luta sig mot. La Hora de Cuba arbetar med att sprida sitt innehåll via sociala plattformar för att nå fler på ön, och Netgazeti fortsätter ge publiken oberoende rapportering i ett alltmer fientligt klimat.  

– Ibland tvivlar du på om det är värt det. Då påminns du om att det du gör spelar roll. För människor, säger Henry Constantin.

Priset delas ut vid ceremonin i Stockholm den 18 maj.

Om utmärkelsen Civil Rights Defender of the Year 

Sedan 2013 delar Civil Rights Defenders varje år ut priset Civil Rights Defender of the Year Award till människorättsförsvarare eller organisationer som, trots att det innebär risker för deras egen säkerhet, fortsätter att kämpa för att mänskliga rättigheter ska erkännas och respekteras.

Priset uppmärksammar situationen för utsatta människorättsförsvarare. Personen eller organisationen som tar emot priset måste utföra sitt arbete med fredliga metoder.  

Läs vår FAQ om priset här.