Ökad användning av förvar
Status: Tidöpartierna tillsatte under 2023 en utredning som ska se över regelverket om förvar. I delbetänkandet, som presenterades i januari 2024, föreslogs att Migrationsverket ska få utökade befogenheter att använda tvångs- och kontrollåtgärder vid förvaren. Förslagen innebär bland annat att kroppsvisitation ska kunna ske oftare och vid en lägre misstankegrad än i dag, att försändelser ska kunna undersökas vid en lägre misstankegrad än tidigare och att de förvarstagnas bostadsrum och andra slutna förvaringsställen ska kunna undersökas. Vid behov ska Migrationsverket även kunna införa allmän inpasseringskontroll. Regeringen har valt att gå vidare med förslagen och lade fram en proposition i april 2025. Lagändringarna träder i kraft den 1 augusti 2025.
I februari 2025 presenterades slutbetänkandet från utredningen. Där föreslås bland annat att maxtiden för hur länge en utlänning får hållas i förvar ska förlängas för både vuxna och barn. Betänkandet innehåller även förslag om uppsikt, som är ett alternativ till förvar där utlänningens rörelsefrihet begränsas utan att det innebär ett frihetsberövande. Två nya former av uppsikt föreslås införas: boendeskyldighet, där den enskilde måste bo på en viss plats, och vistelseskyldighet, som innebär att personen måste stanna inom ett bestämt geografiskt område. Vistelseskyldigheten ska vid behov kunna kombineras med elektronisk övervakning i form av fotboja – så kallad förstärkt uppsikt – vilket även ska kunna tillämpas för barn. För vuxna ska det inte finnas någon fast tidsgräns för hur länge förstärkt uppsikt får pågå. Dessa lagändringar föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.
Kommentar: Förvar används för att begränsa rörelsefriheten och inskränka privatlivet för personer som inte har begått brott. Detta borde väga tungt vid en proportionalitetsbedömning. Enligt Sveriges internationella åtaganden ska förvar användas restriktivt och bara som en sista utväg – mindre ingripande alternativ ska finnas tillgängliga och användas i första hand. Det är också väldokumenterat att personer som frihetsberövas i förvar upplever många negativa effekter, såväl fysiskt som psykiskt.1 Att placeras i förvar är särskilt skadligt för barn. Flera FN-kommittéer har upprepade gånger sagt att barn aldrig bör tas i förvar. Mot bakgrund av detta är Civil Rights Defenders kritiska till att förvarstiderna förlängs för både vuxna och barn.
Det finns redan många personer som är förvarstagna utan att det leder till verkställighet av utvisningsbeslut. Att myndigheterna arbetar aktivt med verkställigheten är en del av bedömningen av om det finns grund för förvar. Ändras inget i möjligheterna till verkställighet av utvisningsbeslut finns det risk för att ökade tvångsmedel inte ökar mängden verkställda beslut om utvisning utan enbart ökar mängden personer som är förvarstagna eller på andra sätt har sin rörelsefrihet och rätt till privatliv inskränkt.
Vad gäller förslaget om utökade möjligheter till kropps- och rumsvisitering anser Civil Rights Defenders att de oproportionerligt inskränker enskildas rätt till privatliv och integritet. JO har även kritiserat hur personal på förvar utnyttjat sin överordnande ställning, till exempel genom hot om tvångsåtgärder.2 Innan personalen ges utökade befogenheter att göra ingrepp i enskildas privatliv bör dessa brister åtgärdas. Tiden som enskilda spenderar i förvar har också dubblerats de senaste fem åren, vilket gör det än mer brådskande att förhållandena i förvar är goda och förenliga med grundläggande mänskliga rättigheter.
Även om uppsikt är mindre ingripande än förvar, är också det en inskränkning av den personliga friheten och bör därför användas med stor återhållsamhet. Civil Rights Defenders är särskilt kritiska till att förslaget saknar en nedre åldersgräns för elektronisk övervakning med fotboja, och att sådan förstärkt uppsikt ska kunna pågå utan tidsgräns för vuxna. Den elektroniska övervakningen innebär ett stort ingrepp i den personliga integriteten, särskilt när den används mot personer som inte är dömda för brott.
För en mer fördjupad kommentar, se vårt remissyttrande över delbetänkandet samt vårt remissyttrande över slutbetänkandet.
1 WHO:s rapport Addressing the health challenges in immigration detention and alternatives to detention, 2022. Se även Delmis policy brief Hälsa bland förvarstagna och alternativ till förvar, 2025.
2 Opcat-inspektion av Migrationsverket, förvaret i Mölndal den 17–18 januari 2023, JO O 3–2023
Senast uppdaterad: 2025-06-18
