Ny ordning för mottagande och boende
Status: Under mandatperioden har flera lagändringar genomförts i fråga om mottagandet av asylsökande. Ett uttalat syfte från Tidöpartiernas sida har varit att öka kontrollen över var asylsökande bor och vistas samt att i större utsträckning villkora ekonomiskt bistånd med att den enskilde följer vissa krav.
Sedan den 1 mars 2025 är huvudregeln att alla nya asylsökande tilldelas en plats på ett av Migrationsverkets boenden. För att ha rätt till ekonomiskt stöd i form av dagersättning och särskilt bidrag måste den asylsökande också bo på det tilldelade boendet. Möjligheten att välja eget boende med bibehållna förmåner har därmed i stort sett avskaffats, utom i vissa undantagsfall. Migrationsverket har också fått utökade befogenheter att kontrollera att asylsökande faktiskt bor på de boenden de har anvisats, bland annat genom att undersöka boende- och förvaringsutrymmen. Om en asylsökande som inte bor på ett asylboende inte informerar Migrationsverket om sin bostadsadress kan dennes ansökan om uppehållstillstånd i vissa fall anses återkallad.
Den nya mottagandelag som trädde i kraft den 1 oktober 2026 innebär ytterligare skärpningar av asylsökandes skyldigheter. Asylsökande ska som huvudregel vistas inom ett begränsat geografiskt område, medverka i närvarokontroller, informera Migrationsverket om sin adress och medverka till att klarlägga sin identitet. Villkoren för dagersättning har samtidigt skärpts, och den som inte följer reglerna riskerar att få ersättningen nedsatt eller att förlora rätten till ekonomiskt bistånd. Motsvarande skyldigheter gäller i regel även för personer med beslut om utvisning.
Reformerna har lett till en omfattande omställning av mottagningssystemet. Migrationsverket har successivt ställt om från lägenhetsboenden till mottagnings- och återvändandecenter med större inslag av kollektiva boendeformer. Några separata center för olika målgrupper har inte inrättats. I stället ska centren kunna delas in i olika sektioner anpassade efter olika gruppers behov.
Därutöver har kommunernas ansvar för mottagandet av nyanlända förändrats genom en ny bosättningslag som gäller från den 1 januari 2027. Lagen innebär att kommunerna får ett större inflytande över mottagandet samtidigt som rätten till anvisat boende begränsas till 36 månader och i vissa fall kan upphöra tidigare.
Kommentar: En tydlig risk med övergången till mottagnings- och återvändandecenter med större inslag av kollektiva boendeformer är att asylsökandes rättigheter och individuella behov inte fullt ut kan tillgodoses. Det gäller särskilt barn, ensamstående föräldrar och hbtqi-personer, vars behov ofta är svårare att tillgodose i kollektiva boendemiljöer. Det är också oklart hur indelningen av boenden i olika sektioner kommer att fungera i praktiken. Redan i dag förekommer rapporter om allvarliga missförhållanden på Migrationsverkets boenden, vilket väcker frågor om hur ett system med fler och större kollektiva boenden kommer att påverka de boendes trygghet och levnadsvillkor.
De nya reglerna innebär också att asylsökande i högre grad blir bundna till Migrationsverkets mottagningssystem genom boendeskyldighet, områdesbegränsningar och närvarokontroller. Dessa åtgärder riskerar att inskränka rörelsefriheten och begränsa möjligheterna att delta i samhällslivet utanför mottagningscentren. Samtidigt kan sanktioner i form av nedsatt dagersättning få allvarliga konsekvenser för personer som redan befinner sig i en ekonomiskt utsatt situation.
Särskilt problematiskt är att bristande efterlevnad av reglerna i vissa situationer kan få mycket långtgående konsekvenser. Om en asylsökande som inte bor på ett av Migrationsverkets boenden inte håller myndigheten underrättad om sin bostadsadress kan ansökan om uppehållstillstånd anses återkallad. En sådan ordning riskerar att försvaga rättssäkerheten i asylprocessen. Mot bakgrund av de mycket ingripande konsekvenser som ett återkallande av en asylansökan kan få kan det ifrågasättas om åtgärden är proportionerlig, särskilt eftersom Migrationsverket samtidigt har ett eget ansvar för att se till att ett ärende blir tillräckligt utrett.
För en fördjupad kommentar kring förslagen, se vårt remissyttrande avseende den nya bosättningslagen samt vårt remissyttrande avseende den nya mottagandelagen.
Senast uppdaterad: 2026-10-12

