Riksdagen ändrar grundlagen – det här innebär förändringarna

En närbild på boken Sveriges rikes lag.

Den 11 november röstade riksdagen igenom samtliga vilande grundlagsförslag. Det innebär ett antal förändringar av Sveriges grundlagar. Flera av dem ger anledning till oro eftersom de innehåller otydliga definitioner och svaga skyddsmekanismer. Två av förändringarna har vi följt särskilt nära: återkallelse av medborgarskap och stärkt konstitutionell beredskap.

Hur ändrar man en grundlag?

För att ändra en grundlag krävs i dag två beslut i riksdagen med ett riksdagsval emellan. Först röstar den sittande riksdagen om förslaget. Sedan får det vila fram till nästa riksdagsval. Efter valet prövar den nyvalda riksdagen samma förslag. Om förslaget röstas igenom även då träder grundlagsändringen i kraft.

Från och med den 1 april 2027 skärps kraven. Då krävs bland annat att minst hälften av riksdagens ledamöter röstar ja till det första beslutet och att minst två tredjedelar röstar ja till det andra. Det syftar till att stärka skyddet för vår grundlag.

Varför bör ändringar i grundlagen uppmärksammas särskilt?

Grundlagarna utgör grunden för Sveriges demokrati. De reglerar hur makten får utövas och skyddar våra mest grundläggande fri- och rättigheter. Grundlagar är avsedda att gälla under mycket lång tid. De ska inte ändras för att lösa tillfälliga problem eller möta kortsiktiga politiska behov. När grundlagen ändras flyttas gränserna för hur staten får utöva sin makt, också över individen. Därför kräver grundlagsändringar särskild uppmärksamhet och försiktighet. Det som ändras i dag påverkar också kommande generationer.

Vad ändrades i grundlagen?

Den 11 november röstade riksdagen igenom fyra vilande grundlagsförslag:

  • Aborträtt, föreningsfrihet och medborgarskap: bland annat grundlagsskydd för aborträtten och utökade möjligheter att begränsa föreningsfriheten och rätten till medborgarskap.
  • Stärkt konstitutionell beredskap: förändringar av reglerna för hur riksdagen och regeringen fungerar vid kris och krig.
  • Tillgänglighetskrav för vissa medier: möjlighet att ställa krav på tillgänglighet för vissa medier.
  • Insyn vid husrannsakan: förändringar som rör insyn i handlingar som inhämtas genom beslag och kopiering vid husrannsakan.

Två av förändringarna har vi följt särskilt nära: återkallelse av medborgarskap och stärkt konstitutionell beredskap.

Återkallelse av medborgarskap

Ändringen i regeringsformen öppnar för att införa regler om återkallelse av svenskt medborgarskap. Det gäller personer med dubbla medborgarskap som har fått sitt svenska medborgarskap på felaktiga grunder eller dömts för brott som allvarligt skadar Sveriges ”vitala intressen”.

Vi ser flera anledningar till oro. Dels skapar ändringen två kategorier av medborgarskap där det ena är starkt och det andra är svagt och villkorat. Den som har dubbla medborgarskap behöver leva med den här otryggheten livet igenom.

Dessutom innehåller grundlagsändringen otydliga definitioner och svaga skyddsmekanismer som kan leda till att reglerna används bredare i framtiden än vad som är tänkt i dag. Ett exempel är begreppet Sveriges vitala intressen, som inte förklaras närmare i grundlagen. I stället ska det preciseras i vanlig lag.

Vanliga lagar är betydligt enklare att ändra än grundlagar. Det innebär att framtida riksdagsmajoriteter kan ändra vilka situationer eller brott som omfattas utan att gå igenom processen för en grundlagsändring. I framtiden kan alltså även mindre allvarliga brott leda till återkallande av medborgarskap. Vi är även oroliga för att till exempel klimataktivister skulle kunna omfattas. Vissa partier har även argumenterat för att även personer som inte begått brott skulle kunna omfattas.

Det är viktigt att komma ihåg att många människor med dubbla medborgarskap inte har möjlighet att säga upp sitt andra medborgarskap. De omfattas därmed av reglerna som gör det möjligt att bli av med sitt svenska medborgarskap, även om de är födda och uppvuxna i Sverige.

Det kan leda till allvarliga situationer. En person kan bli av med sitt svenska medborgarskap men ändå inte kunna utvisas, till exempel på grund av risken för tortyr eller dödsstraff i det andra landet. Då kan personen hamna i rättsligt limbo.

Reglerna kan också drabba personer som har mycket svag koppling till sitt andra medborgarskap. Det kan handla om någon som aldrig har bott i landet, inte talar språket och saknar familj, vänner eller andra band dit.

Personer som begår brott ska utredas och lagföras. Det gäller alla medborgare. Men att villkora och försvaga medborgarskapets status för alla människor med dubbla medborgarskap för att komma åt de få fall där återkallelse kan bli aktuell är inte proportionerligt.

Stärkt konstitutionell beredskap

Ändringen gör det möjligt för regeringen att vid allvarliga fredstida kriser få särskilda befogenheter att fatta beslut som annars ligger hos riksdagen. Vad som utgör en sådan kris är vagt definierat och ger utrymme för godtycke. Dessutom kan regeringen i särskilt brådskande situationer själv fatta beslut om att ta över makten från riksdagen. Det innebär att makt kan koncentreras till regeringen på ett sätt som riskerar att försvaga den demokratiska kontrollen när den behövs som mest.

Demokratin prövas som hårdast i tider av kris. Det är då makten behöver granskas som mest, inte minst. Därför är det oroande att framtida regeringar får långtgående befogenheter som inte är tydligt avgränsade.

Även denna ändring lämnar stort utrymme för tolkning. Lagstiftning ska vara tydlig och förutsägbar för att minska risken för missbruk. Vi ser gång på gång runt om i världen hur extraordinära befogenheter som införs i en kris börjar användas för andra syften och blir svåra att avveckla. Tillfälliga undantag riskerar då att gradvis bli det nya normala.

Vi håller med om att Sverige behöver en stark krisberedskap. Men den får inte ske på bekostnad av rättsstatliga principer eller möjligheten till demokratiskt ansvarsutkrävande.

Grundlagen ska skydda demokratin

Grundlagen sätter ramarna för hur makten får utövas och ska ge ett starkt skydd för våra grundläggande fri- och rättigheter. Därför kommer vi att fortsätta följa hur de nya grundlagsbestämmelserna omsätts i lagstiftning och vad de innebär för mänskliga rättigheter och rättsstatliga principer.

Vill du få löpande uppdateringar när politiska förslag och beslut riskerar att stå i konflikt med våra demokratiska rättigheter? Gå med i Backa Demokratin – ett nätverk för dig som vill vara med och skydda Sveriges demokrati. När demokratin riskerar att nedmonteras, en rättighet i taget, behöver vi bli fler som försvarar den och kämpar för ett rättssäkert Sverige. Gå med i vårt nätverk och Backa Demokratin här.

Taggar , ,