“Människor dödades. Vi kunde inte vara tysta”

Yegor Skovoroda, redaktör på Mediazona.

Mediazona är en oberoende rysk medieplattform som grundades 2014 av punkbandet Pussy Riots medlemmar. Från början var det ett nischat projekt som handlade om orättvisor inom straffsystemet. Men i takt med att Ryssland blivit allt mer repressivt har Mediazona vuxit. Olagliga frihetsberövanden och fängslanden har blivit vardag i Ryssland och därför har Mediazona blivit ett av landets största medier. 

Mediazonas team bestämde sig för att lämna landet kort efter att Ryssland invaderade Ukraina i februari 2022. Civil Rights Defenders har pratat med Yegor Skovoroda, redaktör på Mediazona, om arbetet i exil och om läget för oberoende medier i Ryssland i tider av krig och censur.  

Hur har ert arbete förändrats sedan Ryssland invaderade Ukraina i februari? 

”Vi förberedde oss för stora förändringar på förhand. Under hela 2021 drog staten åt tumskruvarna ordentligt för oberoende medier. På ett sätt var vi beredda, vi hade interna instruktioner om vad vi behöver göra om vi var tvungna att lämna landet med kort varsel. 

Precis i början av kriget var det fortfarande inte tydligt vad som skulle hända. Dessutom hade vi ingen tid att tänka – vi jobbade alla non-stop [efter invasionen ställde Mediazona om till att rapportera om kriget]. Men sen stiftade regeringen en hemsk lag, lagen mot “fejknyheter”, som i praktiken gör det förbjudet att kalla kriget för ett krig och började blockera allas hemsidor [den ryska tillsynsmyndigheten för medier Roskomnadzor blockerade Meidazonas hemsida den 6 mars på grund av deras bevakning av kriget]. Det blev tydligt att vi inte kunde följa censuren. Det pågick ett krig och människor dödades. Vi kunde inte vara tysta om det. Dessutom visste vi att staten inte skulle nöja sig med att förbjuda ett ord och att censuren bara skulle bli ännu värre. Vi insåg att vi inte kunde arbeta inifrån landet. Så redaktionen bestämde sig för att lämna för att kunna fortsätta rapportera.” 

Hur har det påverkat ert arbete att flytta hela redaktionen utomlands? 

”I det stora hela försöker vi arbeta som tidigare men det har självklart blivit svårare på olika sätt. Vi tvingas komma på olika tekniska lösningar på olika problem. Till exempel har flera ryska statliga hemsidor blockerats för icke-ryska IP-adresser för man är orolig för potentiella DDoS-attacker [en cyberattack där gärningspersonen försöker göra ett nätverk otillgängligt för de tilltänkta användarna]. Detta har gjort att vi behöver ha separata ryska IP-adresser för att komma åt dessa sidor. Och självklart kan vi inte gå ut och fråga någon i Ryssland om något, vi måste antingen försöka få svar på våra frågor via telefon eller be någon inifrån landet om hjälp. 

Det finns ytterligare ett problem som inte riktigt börjat märkas än men som oroar mig. Jag är orolig att vi kontextuellt kommer förflyttas från Ryssland eftersom vi inte bor i landet och känner av atmosfären där, det som finns i luften.”  

Upplevde ni någon censur, eller självcensur, innan invasionen och i så fall, på vilket sätt? 

”Jag tror inte att vi hade censur som sådan innan kriget, men under det senaste året har det blivit allt svårare att inte introducera någon slags självcensur. Det finns två sidor av det är. Å ena sidan är det svårt att inte ta det säkra före det osäkra, speciellt med tanke på den idiotiska “utländsk agent”-lagen och en konstant risk att bötfällas för allt man skriver.  

Å andra sidan är lagarna så dåligt skrivna och så invecklade att ingen riktigt förstår dem helt, vilket gör att staten kan tolka dem som de vill. Därför var det nästan omöjligt att undvika risker, hur mycket man än försökte. Vi försökte följa reglerna så formellt som möjligt, samtidigt som vi förberedde oss på att när som helst anklagas för att ha brutit mot något utan att ens veta om det.”  

Hur kan omvärlden stötta de ryska oberoende medierna som finns kvar? 

”De journalister som har lämnat landet har flera grundläggande problem: massor med byråkrati, ekonomiska utmaningar och problem med visum – det är ett stort problem för alla oss som tvingats lämna landet. Medier som tidigare levt på annonsering har förlorat den inkomsten, de som stöttades av crowdfunding har också blivit av med sin finansiering eftersom man i Ryssland inte kan donera pengar till utländska konton längre. Så om folk kan bli månadsgivare så skulle det vara ett stort stöd. Och självklart kan man hjälpa oss genom att sprida kunskapen om att vi finns, att vi är motståndskraftiga och att vi kommer fortsätta vårt arbete vad som än händer.” 

Läs en längre version av intervjun på engelska här.  


Stöd vårt arbete 

Stöd ukrainska och ryska människorättsförsvarare som drabbas av kriget. Swisha 100 kr till 900 12 98, eller ge ditt stöd här. 

Taggar ,