Civil Rights Defender of the Year 2022 – Xheni Karaj och Frank Mugisha

Människorättsförsvararna och hbtqi-aktivisterna Frank Mugisha från Uganda och Xheni Karaj från Albanien tilldelas utmärkelsen Civil Rights Defender of the Year Award 2022. Genom påverkansarbete, utbildning och genom att erbjuda skyddat boende för personer som blivit förskjutna av sina familjer kämpar de för att förbättra villkoren för hbtqi-personer i Uganda och Albanien – trots hot, trakasserier och fara för sin egen säkerhet. 

 ”Xheni Karaj från Albanien och Frank Mugisha från Uganda är två av världens modigaste hbtqi-aktivister och människorättsförsvarare. Trots att de arbetar i miljöer där homofobin är utbredd, fortsätter de kämpa med imponerade kraft för varje individs rätt till sin sexuella läggning och könsidentitet. Båda har varit centrala figurer i att bygga upp hbtqi-rörelser i sina länder och de inspirerar hbtqi-aktivister runt om hela Balkanregionen och Östafrika”, skriver Civil Rights Defenders styrelse i sin motivering till priset. 

Ledarfigurer i rörelsen för hbtqi-rättigheter 

Rätten till sin sexualitet och könsidentitet är grundläggande mänskliga rättigheter, men våld och diskriminering av hbtqi-personer är fortfarande ett stort problem runt om i världen. Xheni Karaj, medgrundare för Aleanca LGBT i Albanien och Frank Mugisha, generalsekreterare för Sexual Minorities Uganda (SMUG), arbetar för hbtqi-rättigheter och mänskliga rättigheter i länder där våld, diskriminering och homofobi är utbrett. På grund av situationen i både Uganda och Albanien döljer många hbtqi-personer sin sexuella identitet av rädsla för de konsekvenser det kan få om de kommer ut offentligt. Genom utbildning, opinionsbildning och genom att bygga upp en gemenskap för hbtqi-personer, bidrar Frank Mugisha och Xheni Karaj till att förbättra tusentals människors liv. Deras engagemang för hbtqi-rättigheter har haft stor betydelse för framstegen som gjorts för mänskliga rättigheter i deras respektive regioner.   

– Jag är glad över priset. Det visar att hbtqi-rättigheter är en del av de universella mänskliga rättigheterna. För oss är det en bekräftelse på att vi är med och för arbetet för mänskliga rättigheter framåt, säger Frank Mugisha.  

– Priset får mig att inse att vi faktiskt åstadkommit en revolution i Albanien. Vi började när folk inte ens trodde att vi fanns i landet, de trodde att homosexualitet var en sjukdom du får från Västvärlden. Vi har fått människor att inse att vi existerar, att vi är stolta över oss själva och att vi ska ha rätt att använda det offentliga utrymmet för att berätta våra historier, säger Xheni Karaj. 

Frank Mugisha – arbetar för att förändra attityder 

Frank Mugisha är generalsekreterare för SMUG, en paraplyorganisation för sexuella minoriteter i Uganda som arbetar med hbtqi-frågor genom att opinionsbilda för politiska reformer, och genom att tillhandahålla skydd, läkarvård, vägledning samt ekonomisk rådgivning.   

Uganda är ett av de länder där homosexualitet fortfarande är straffbart. Så sent som 2009 föreslog Ugandas parlament en ”Anti-homosexuality act ”, som skulle ha utökat kriminaliseringen av homosexualitet till att även innefatta dödsstraff. SMUG, tillsammans med andra aktivister och organisationer, arbetade framgångsrikt för att författningsdomstolen skulle upphäva lagförslaget. SMUG har också drivit och vunnit rättsfall i ugandiska domstolar som utmanar de rättsliga grunderna för ”Outing Gays in Media”. Nyligen har Frank Mugisha kämpat mot sexualbrottslagen, som ytterligare skulle kriminalisera homosexualitet i Uganda. 

Frank Mugisha kom ut när han var tolv år gammal. Då trodde han sig vara den enda homosexuella personen i Uganda. Nu inspirerar han en ung ugandisk generation genom att framträda offentligt och visa sig i medierna.  

– Jag ger dem hopp och mod att vara dem de verkligen vill vara, säger Frank Mugisha. 

Men att verka som offentlig person och representant för en hbtqi-organisation i ett land där homofobin fortfarande är stark är en stor risk och kräver mycket mod.  År 2011 mördades Frank Mugishas vän och kollega David Kato. Tragedin påverkade både Frank Mugisha och alla som var involverade i hbtqi-rörelsen i landet. På grund av riskerna Frank Mugisha möter är han en av de personer som skyddas av Civil Rights Defenders säkerhetssystem Natalia Project. Trots de svåra omständigheterna är han fast besluten att stanna i Uganda och kämpa för hbtqi-rättigheter. 

Frank Mugisha på sitt kontor i SMUG:s lokaler i Kampala.

– När David mördades kände jag först smärta. Men sen tror jag att smärtan förvandlades till ilska. För det här handlar inte bara om mig. På en dag kan det komma upp till 20 personer till mig här på SMUG-centret för att berätta om attacker, vräkningar och gripanden, och be mig om stöd. 

Förutom att erbjuda hjälp med läkarvård, rådgivning och vägledning ger SMUG också skydd till hbtqi-personer. Hemlöshet för ungdomar som kommer ut är ett vanligt problem, då de ofta avvisas av sina familjer.  

– Vi utbildar våra egna grannar och vårt eget folk. Vart vi än går försöker vi öppna människors hjärtan och sinnen. Vi utbildar också polisen, rättsväsendet, advokater och regeringen.  

Även om situationen för hbtqi-personer i Uganda är svår har Frank Mugisha hopp inför framtiden. Sedan Ugandas regering börjat samarbeta mer internationellt har de ändrat inställning mot hbtqi-personer något och går inte till lika hård attack. Med en yngre, något mer fördomsfri, generation och genom att allt fler människor kommer ut, kan medvetenheten om hbtqi-rättigheter i landet gradvis öka. 

Xheni Karaj – sprider medvetenhet genom aktivism 

Xheni Karaj är en av de mest inflytelserika hbtqi-aktivisterna och feministerna i Albanien och västra Balkanregionen. Hon var med och grundade hbtqi-organisationen Aleanca 2009. Aleanca har en vision om ett fritt, öppet och jämlikt Albanien med mångfald, inkludering och jämställdhet för alla.  

Xheni Karaj började sin aktivism redan 2009 vid 21 års ålder, efter att ha kommit ut som lesbisk på nationell tv under en het debatt. När en politiker i debattpanelen sa att han skulle skjuta sin son i huvudet om han kom ut som homosexuell, och en annan debattör hävdade att homosexuella inte existerar i Albanien, kunde Xheni Karaj inte hålla tyst. Hon ställde sig upp i publiken och bad om mikrofonen. Hon blev talesperson för den albanska hbtqi-rörelsen över en natt. För Xheni Karaj är aktivism inte ett jobb; det är hennes liv och hon kommer inte att sluta arbeta förrän den allra sista hbtqi-personen är fri. Hon minns styrkan hon kände när hon började med sin aktivism. 

– Det kändes som att jag var en ny person, jag kände att jag hade en anledning att vakna på morgonen. Från den stunden slutade jag aldrig. Aktivismen var som ett botemedel för mig, från ilska och smärta. Jag träffade andra och vi började bygga en gemenskap. 

Xheni Karaj vid en manifestation i Tirana, mars 2022.

Även om situationen har förbättrats sedan Xheni Karaj började sin aktivism kvarstår många problem som fysiskt våld, mobbning, svårigheter att hitta arbete och bristande tillgång till hälso- och sjukvård för hbtqi-personer.  I samband med Albaniens ansökan om medlemskap i EU antogs en antidiskrimineringslag men det har ännu inte gjorts tillräckligt för att förbättra hbtqi-personers vardag i landet.  

– Generellt har samhället fortfarande många fördomar om oss, det är fortfarande ett mycket konservativt och patriarkalt samhälle. Vi är fortfarande långt ifrån total acceptans och frihet, säger Xheni Karaj.  

Att bo i Albanien, ett land som ofta beskrivs som det mest homofobiska landet i Europa, är inte lätt för hbtqi-personer.  En majoritet av hbtqi-personerna vill lämna landet för att leva ett liv fritt från hot och diskriminering. Just nu arbetar Xheni Karaj och hennes organisation med hbtqi-personers rätt att registrera sig som föräldrar till sina egna barn. 

Om utmärkelsen Civil Rights Defender of the Year

Sedan 2013 delar Civil Rights Defenders varje år ut priset Civil Rights Defender of the Year Award till människorättsförsvarare eller organisationer som, trots att det innebär risker för deras egen säkerhet, fortsätter att kämpa för att mänskliga rättigheter ska erkännas och respekteras. 

Priset uppmärksammar situationen för utsatta människorättsförsvarare. Personen eller organisationen som tar emot priset måste utföra sitt arbete med fredliga metoder. 

Läs vår FAQ om priset här. 

Presskontakt

För mer information: press@crd.org eller +46 (0)76 576 27 62.   


Vill du stötta modiga människorättsförsvarare som Frank och Xheni? Swisha 100 kronor till 900 12 98 eller läs mer via länken nedan.

Taggar ,