Kallakgruvan får stora konsekvenser för samers rättigheter

Det brittiska företaget Beowulf Mining vill bygga en gruva för att bryta järnmalm strax utanför Jokkmokk i Norrbottens län. Men en gruva skulle leda till miljöproblem och kränka rättigheterna för det samiska folket som är bosatt i området och under en lång tid använt det för bland annat renskötsel. Här kan du läsa mer om vilka konsekvenser den planerade Kallakgruvan får för de samer som berörs.

Kort om Kallakgruvan

Kallak (eller Gállok på samiska) är namnet på en järnmalmsfyndighet som ligger några mil utanför Jokkmokk. Den så kallade Kallakgruvan skulle påverka Europas största sammanhängande naturlandskap, Laponia, som klassats som ett världsarv av FN-organet UNESCO. Om gruvan byggs kommer den att ligga på marker som traditionellt hör till urfolket samerna, där fjällsamebyarna Jåhkågasska och Sirges har sina vinterbetesmarker för renar, och där samer utanför samebyar bor och verkar.

Järnmalm är en stor exportvara och Sverige är EU:s ledande järnmalmsproducent. För snart tio år sedan provborrade det brittiska företaget Beowulf Mining i området och hittade järnmalmsfyndigheter. Bolaget ansökte därefter om tillstånd hos Bergsstaten (som är ett särskilt beslutsorgan som bland annat ansvarar för att handlägga ärenden som rör utvinning av mineraler) för att få öppna en gruva och bryta järnmalmen i marken.

Vad händer just nu?

Sedan provbrytningen 2013 har det pågått flera omfattande handläggningsprocesser. Bergsstaten har beviljat tillstånd för Beowulf Mining att bryta järnmalm (så kallad koncession). Men Länsstyrelsen, som bland annat ansvarar för att titta på vilka konsekvenser gruvor får för miljön och renskötseln i de områden de planeras, har gjort en annan bedömning än Bergsstaten.

När Länsstyrelsen inte är överens med Bergsstaten om brytningstillstånd så hamnar ärendet hos regeringen. Sedan 2017 har ärendet för Kallakgruvan legat hos regeringen, som inom den närmsta tiden väntas fatta beslut om järnmalm ska få brytas eller inte. Eftersom den planerade gruvan ligger i anslutning till ett världsarv så har regeringen även begärt in ett yttrande från UNESCO, som i juni bedömde att en gruva skulle ha stor, eller väldigt stor, inverkan på världsarvet. Om Beowulf Mining beviljas tillstånd av regeringen måste de bland annat ansöka om miljötillstånd hos mark- och miljödomstolen för att påbörja gruvprojektet.

Hur påverkar Kallakgruvan samers rättigheter?

Gruvor står för merparten av miljöavfallet i Sverige och leder ofta till allvarliga miljöproblem. Om Kallakgruvan anläggs kommer den få stor inverkan på de samer som lever och verkar i området. Samisk kulturell överlevnad på sikt och traditionella näringar förutsätter en nära relation till omkringliggande marker och markanvändning. Därför erkänns det samiska folket, tillsammans med andra urfolk, särskilda rättigheter för att inte diskrimineras i förhållande till resten av samhället.

Samiska företrädare som Civil Rights Defenders samarbetar med har berättat att det kommer bli svårt att fortsätta bedriva renskötsel i området. Till exempel kommer en av de flyttleder som används skäras av, vilket gör det svårt att förflytta renar från ett betesområde till ett annat. Betesområdena skulle även minska, vilket medför att den sammanlagda födan för renarna minskar. Dessutom innebär en gruva andra störningsmoment för renar, så som trafikbuller och damm i luften, samt fler djurkollisioner. Då samebyn endast har rätt att bedriva renskötsel inom sitt geografiska område är det svårt att flytta renskötseln till andra marker. Sammanfattningsvis skulle en gruva förstöra för den traditionella, naturbetesbaserade renskötseln och utgöra hinder för alla samer lokalt att behålla och utveckla sin kultur – mänskliga rättigheter som är grundlagsskyddade.

Därtill har de samer som berörs av den planerade gruvan väldigt liten makt att påverka de beslut om tillstånd som krävs för att öppna en gruva. Samebyarna har rätt att få information om vad som händer, samt att yttra sig, men de har ingen rätt att överklaga. Samer utanför samebyar har ingen rätt att föra sin talan i processen eftersom deras urfolksstatus generellt inte erkänns av rättssystemet i sammanhang som rör markanvändning.

Att det samiska folket inte har inflytande över beslutsprocesser som påverkar dem är något som FN gång på gång gett Sverige skarp kritik för. Så sent som i slutet av 2020 uppmanade FN:s rasdiskrimineringskommitté Sverige att ompröva ett tillstånd för en nickelgruva i Rönnbäcken, utanför Tärnaby i Västerbottens län. Kommittén uppmanade även Sverige att se över minerallagen så att den går i linje med samernas status som urfolk och ger uttryck för den internationella standarden för urfolks inflytande, fritt informerat förhandssamtycke.

Vad har svenska staten för ansvar?

Det samiska folket är sedan 1977 erkänt som ett urfolk i Sverige. Det gör att svenska staten har en skyldighet att uppfylla internationella åtaganden om mänskliga rättigheter för urfolk. Sveriges skyldigheter har slagits fast av Högsta domstolen, som i ett uppmärksammat fall där Girjas sameby vann en historisk seger mot svenska staten, bland annat hänvisade till FN:s urfolksdeklaration.

Grundläggande urfolksrättigheter, exempelvis rätt till land och vatten samt inflytande, regleras i en rad konventioner som den svenska staten är bunden av. Även genom sitt historiska bruk av mark har det samiska folket förvärvat en rätt till markanvändning. Rätten att bedriva renskötsel, jakt och fiske är en egendomsrätt som skyddas av grundlagen (regeringsformen). Enligt grundlagen har alla myndigheter och övrig samhällsverksamhet en skyldighet att främja samers möjlighet att behålla och utveckla sin kultur.

Att samers rättigheter kränks i samband med gruvprocesser är ett återkommande problem i Sverige. Kallakgruvan är bara ett exempel av flera som visar att Sverige har ett system som inte tar tillräcklig hänsyn till samers rättigheter. Läs mer om svenska statens ansvar i vårt uttalande om Kallakgruvan.

Vad gör Civil Rights Defenders för att påverka beslutet?

Civil Rights Defenders arbetar sedan flera år för att samers rättigheter ska få genomslag i Sverige, ett arbete vi utför i samarbete med ett samisk expertråd bestående av representanter för samiska organisationer och enskilda samiska aktivister. I vårt arbete för vi en kontinuerlig dialog med svenska politiker om bland annat juridiken kring samers rättigheter. Vi arbetar även för att bilda opinion och informera allmänheten. I juni hade vi till exempel ett möte med FN:s särskilda rapportör för urfolksrättigheter, José Fransisco Calí Tzay, och diskuterade bland annat den planerade Kallakgruvan. Här kan du läsa mer om arbetet.

Läs mer

Här kan du läsa mer om hur planerade gruvor påverkar samers rättigheter:

• Civil Rights Defenders yttrande om Kallakgruvan
• Frågan som är så känslig att Löfven inte vill svara
• Sylvass FN-kritik mot Sverige: Dra tillbaka tillståndet för nickelgruvan i Rönnbäcken
• Öppet brev till regeringen angående gruvetablering vid Gallok
• En gruva på Nasafjäll skulle få alvarliga konsekvenser för samers rättigheter
• Läs mer om gruvor i Sápmi på Sametingets hemsida
• Läs mer om samers rättigheter på Sametinget hemsida