Civil Rights Defenders uppmanar regeringen att avslå ansökan om gruvtillstånd i Gállok

Sverige, Uttalanden
9 september 2021 09:32

Foto: Saami flag, Tromsø Norway / anjči (wikimedia) / CC BY 2.0

Regeringens beslutsdatum närmar sig för bolaget Beowulf Minings ansökan om tillstånd att bryta järnmalm (bearbetningskoncession) i Gállok/Kallak utanför Jokkmokk. Berörda samebyar och många samer utanför renskötseln har sagt nej till en gruva. Verkligt samiskt inflytande i den samlade processen har varit närmast obefintligt och mycket talar för att gruvprojektet skulle ha en oproportionerligt stor påverkan på den omkringliggande naturen och samisk renskötsel, jakt, fiske och kulturarv i området. Regeringen bör därför avslå ansökan.

Även FN-organet UNESCO har nyligen uppmanat regeringen att noga överväga den potentiellt stora eller väldigt stora påverkan gruvprojektet får på det världsarvslistade och skyddade natur- och kulturlandskapet Laponia vars grundpelare är den samiska kulturen i området. UNESCO vill se en omarbetad konsekvensanalys och förtydliganden kring hur renskötseln i området ska skyddas.

Den rättsutveckling som skett de senaste åren kring urfolks rättigheter och det politiska arbete Sverige bedriver för att stötta andra urfolk globalt ställer krav på att Sverige tar det samiska folkets erfarenheter och rättigheter på betydligt större allvar. Bristande samiskt inflytande och markanvändning som inte tillräckligt respekterar landrättigheter är del av en generell problematik för urfolk globalt. Dessa frågor kommer fortsätta vara centrala för den internationella kritiken fram tills Sverige omarbetar lagstiftningen och myndigheter och domstolar garanterar en rättssäker tillämpning.

Detta tydliggjordes inte minst när Sverige förra året kritiserades av FN:s rasdiskrimineringskommitté för den planerade nickelgruvan i Rönnbäcken. Kommitténs rekommendationer lyste klart; staten måste tydliggöra samers urfolksstatus och stärka inflytandet i minerallagstiftningen. Mot bakgrund av att det samiska folket inte tillräckligt skyddas mot diskriminerande konsekvenser vid markanvändning generellt, bör uttalandet vara vägledande för all politik kring exploaterings- och utvecklingsprojekt på samiska traditionella marker.

Kanske hade engagemanget ökat för den samiska situationen om det fanns mer inblick i den stora mängden tid som samebyar lägger ner för att försöka tillvarata sina litet skyddade, men livsviktiga, rättigheter i komplexa tillståndsprocesser som rör betesmarker och renens välmående, utan juridiskt stöd. Eller i den nära rättslöshet som samer utanför samebyar befinner sig i när deras urfolksstatus inte erkänns av rättssystemet vid markanvändningsprojekt som påverkar dem.

Trots rasdiskrimineringskommitténs raka formuleringar och en pågående norsk statlig utredning innehåller de svenska direktiven till en pågående översyn av minerallagstiftningen nära nog ingenting om samers rättigheter eller internationella åtaganden. Vissa frågor som rör renskötsel, jakt- och fiskerättigheter adresseras efter Girjasdomen, men även mineralpolitikens förhållande till det samiska folkets rättigheter måste noga utredas.

I fråga om Gállok har dock regeringen redan i dag en välkänd skyldighet att så långt det är möjligt väga in folkrättsliga förpliktelser i sitt beslutsfattande. Civil Rights Defenders uppmanar därför regeringen att respektera folkrätten och avslå Beowulf Minings ansökan om tillstånd att bryta järnmalm där.

Regeringen behöver bland annat säkerställa:

En process för konsultationer av samiska företrädare, som har resurser att medverka så att deras informerade inställning och kunskaper i god tro kan inhämtas.
En materiell bedömning vid beslut i enskilda fall av exploatering eller annan fysik planering som väger in samers rättigheter när de aktualiseras. Detta gäller även samer utanför renskötseln.
Att lagstiftningen tillämpas korrekt, inklusive fördragskonformt så att konventioner och folkrättsliga principer ges så stort genomslag som möjligt.
Konsekvensanalyser så tidigt som möjligt i processen, som inkluderar sociala och kulturella konsekvenser lokalt samt beaktar kumulativa effekter av andra relevanta markexploateringar.
Tydligare krav på bolag i lagstiftning, exempelvis vad rör deras respekt för samiska urfolksrättigheter samt ansvar vid framtida miljöproblem eller rättighetskränkningar som följd av deras verksamhet.
Resurstillskott till samebyar och samiska organisationer som är berörda av beslutsprocesser rörande markanvändning så att de kan tillvarata sina rättigheter i praktiken.
En toleransnivå (significance threshold) för exploateringar i vissa områden.