Ny rapport om rätten till en rättvis rättegång i brottmål

Hur ser möjligheterna ut att få upprättelse för kränkningar av processuella rättigheter i brottmålsprocesser? Det undersöker Civil Rights Defenders i en ny rapport som släpps idag.

Rätten till en rättvis rättegång är grundläggande och omfattar alla. Som ett led i Civil Rights Defenders arbete i Sverige bevakar vi att rätten till en rättvis rättegång respekteras. Nu släpper vi en rapport som undersöker om det finns möjligheter till upprättelse när bevis insamlats utan att processuella rättigheter garanterats, till exempel när personer som misstänks för brott inte haft en advokat närvarande vid förhör, eller när den tilltalade inte fått tillgång till tolk.  

Studien bygger på en kartläggning av befintlig lagstiftning, rättspraxis och intervjuer med 15 representanter från rättsväsendet. Vid bedömningen av regelverket har Civil Rights Defenders även tittat på hur Sverige lever upp till EU:s direktiv om processuella rättigheter i straffrättsliga förfaranden. 

Slutsatser  

Civil Rights Defenders kartläggning visar att det i många fall saknas ett effektivt rättsmedel för att få upprättelse när det skett kränkningar av processuella rättigheter inom brottmålsprocesser. Nedan listar vi ett urval av de faktorer som bidrar till slutsatsen: 

• Principen om den fria bevisprövningen hindrar att enskilda återställs i sina rättigheter när en kränkning skett. 
• Avvisning av bevis tillämpas mycket restriktivt. 
• Domstolar har stort handlingsutrymme att bestämma om en kränkning ska få några konsekvenser eller inte.  
• Övriga mekanismer, såsom Justitieombudsmannens tillsyn och anmälan om brott är inte effektiva rättsmedel för att återställa den enskildes situation. 

Läs alla slutsatser i kapitel 6. 

Rekommendationer och åtgärder 

För att få till en ändring ger Civil Rights Defenders flera rekommendationer till beslutsfattare, domstolar, Åklagarmyndigheten och Polismyndigheten, samt till försvarsadvokater och Advokatsamfundet:

• Lagstiftaren bör tillsätta en utredning för att analysera hur bevisning som tillkommit genom en regelöverträdelse ska hanteras och om det finns behov av kodifiering av rättsmedel i brottmål. 
• Motiveringar i domskälen bör tydligare specificera varför ett bevis har avvisats eller frånkänts bevisvärde. 
• Åklagarmyndigheten bör införa en rutin för att kontrollera att misstänktas rättigheter tillgodoses i brottmålsförfaranden. 
• Försvarsadvokater bör använda de befintliga rättsmedlen, inklusive de som följer av EU-rätt. 

Läs alla rekommendationer i kapitel 7.   

På sidan 26 hittar du även en vägledning till advokater om hur de kan ta tillvara sina klienters rättigheter och övervaka regelefterlevnaden i brottmål. 

Läs rapporten

Klicka här för att läsa rapporten.

Rapporten har tagits fram inom ramen för det tvååriga EU-projektet Defence Rights in Evidentiary Proceedings, vars syfte är att kartlägga hur bevisning används i brottmål i fem EU-medlemsländer för att se om en gemensam bevisstandard kan formuleras på EU-nivå. Rapporten är del av ett större arbete där organisationer i de fem EU-länderna genomfört liknande kartläggningar i respektive land. Utöver Civil Rights Defenders, som undersökt situationen i Sverige, deltar organisationer från Irland, Litauen, Polen och Kroatien. Under hösten 2021 kommer rapporternas slutsatser bearbetas av organisationen Fair Trials, som sammanställer resultaten i en regional rapport senare i år.  

Välkommen på digital konferens 

Den 27 september kl 15.00 –18.00 bjuder vi även in till en digital konferens om rätten till en rättvis rättegång i brottmål. Vi presenterar rapporten och dess slutsatser samt anordnar ett panelsamtal om den fria bevisprövningen och bevisning genom regelöverträdelser. Mer information och anmälan hittar du här.