Snart röstar riksdagen om en ny migrationslag – så påverkas människors rättigheter

Uppdatering 2021-06-22:

I dag röstade riksdagen igenom en ny migrationslagstiftning som kraftigt begränsar rättigheter för asylsökande och migranter i Sverige. Lagförslaget har mött hård kritik från bland annat civilsamhället, som under lång tid slagit larm om vilka konsekvenser den nya lagstiftningen får för människors livssituation. Inför omröstningen sammanställde Civil Rights Defenders vad som hänt i Sverige de senaste åren, hur framtidens migrationspolitik kan komma att se ut och vilka konsekvenser det får för människors rättigheter. Läs mer i artikeln nedan.

Originalversion publicerad 2021-03-24:

I sommar är det fem år sedan den tillfälliga lagen, som kraftigt begränsat rättigheter för asylsökande och andra migranter, började gälla. I samband med detta vill regeringen se en ändring av migrationslagstiftningen som ska gälla tills vidare.

Inom den närmsta tiden väntas regeringen lägga en proposition med förslaget om ny migrationslag till riksdagen. Om riksdagen röstar igenom förslaget innebär det att den tillfälliga lagen – som från början var tänkt att gälla under en begränsad tidsperiod – i stora delar kommer bli permanent.

Här kan du läsa mer om vad som hänt de senaste åren, hur framtidens migrationspolitik kan komma att se ut och vilka konsekvenser det får för människors rättigheter.

Vad har hänt de senaste åren?

Under 2015 var fler människor än vanligt på flykt i världen till följd av konflikter i bland annat Syrien och Afghanistan. Nästan 163 000 personer ansökte om asyl i Sverige vilket var dubbelt så många som under 2014.

2016 infördes en tillfällig migrationslagstiftning med syfte att minska invandringen till Sverige. Lagen begränsade människors möjlighet att bosätta sig i Sverige, till exempel genom att göra det svårare att återförenas med sin familj och undanta uppehållstillstånd för humanitära skäl i vissa fall. Den tillfälliga lagen skulle gälla i tre år men förlängdes sedan ytterligare två år.

I juni 2019 tillsatte regeringen en migrationskommitté bestående av experter och riksdagsledamöter från alla politiska partier, som fick i uppdrag att utreda hur den framtida migrationspolitiken ska se ut. Hösten 2020 presenterade Migrationskommittén sin utredning med förslag om lagändringar i frågor om uppehållstillståndets längd och krav för permanenta uppehållstillstånd, humanitära skäl, familjeåterförening och försörjningskrav. I december kompletterades förslaget med mer förmånliga villkor kring uppehållstillstånd på grund av anknytning, försörjningskrav och humanitära skäl.

I början av 2021 föreslog regeringen ytterligare kompletterande regler för uppehållstillstånd vid gymnasiestudier. Reglerna gäller för vissa ungdomar som fått avslag på sin asylansökan, men sedan beviljats tillfälliga uppehållstillstånd för att avsluta sina studier i Sverige. Förslagen ska underlätta för gruppen att hitta arbete och beviljas permanent uppehållstillstånd – vilket i praktiken är det enda sättet för de allra flesta i gruppen att inte utvisas från Sverige. Det är dock mycket tveksamt om förslaget har tillräckligt stöd i riksdagen för att bli lag.

Vad finns det för brister med migrationsförslaget?

Sammanfattningsvis innebär migrationsförslaget en försämring av villkoren för asylsökande, personer med uppehållstillstånd och deras familjer. Ett stort problem är att förslaget inte tillräckligt bygger på forskning om människor som flyr från svåra förhållanden, eller på erfarenheter om hur den tillfälliga lagen och andra snabba lagförändringar de senaste åren har påverkat personer i Sverige och deras möjligheter att bli en del av samhället. Förslaget är inte bara alltför begränsande av utsatta gruppers rättigheter – det kommer sannolikt inte uppfylla Migrationskommitténs syfte om minskad invandring utan i stället orsaka onödigt mänskligt lidande.

Flera frågor som är viktiga för rättssäkerhet i migrationsprocessen eller för migranters rättigheter saknas också. Till exempel frågan om ansvar för de unga personer som kommit till Sverige som barn, eller unga vuxna, och sökt asyl under 2015 utan sina föräldrar. Händelseförloppet som rör gruppen präglas av en mängd brister i rättssäkerhet i asylprocessen och i kontakter med myndigheter. Regeringens kompletterande förslag om uppehållstillstånd på grund av humanitära skäl (se ovan) är inte tillräckligt för att skapa en hållbar lösning för hela gruppen, om förslaget ens ger någon effekt i praktiken.

Migrationsprocessen innehåller rättssäkerhetsbrister som är strukturella. Det rör sig till exempel om ovetenskapliga bedömningar av asylberättelsers tillförlitlighet, vilket inte minst drabbar hbtqi-personer och personer med posttraumatiskt stressyndrom. Det kan också handla om bristande kompetensstöd kring asylutredningar hos Migrationsverket, att regeln om bevislättnad inte tillämpas, bristfällig språktolkning eller svårighet till muntlig förhandling hos domstolen. Metoden för och hanteringen av medicinska åldersbedömningar är en annat viktigt exempel.

• Läs Civil Rights Defenders och nio andra organisationers öppna brev till Migrationskommittén här.
• Läs Civil Rights Defenders remissvar här.
• Läs Asylrättscentrums analyser av de migrationspolitiska förslagen här.
• Läs en debattartikel om brister i rättssäkerheten hos migrationsdomstolarna här.

Hur påverkar det människor på flykt?

Det migrationspolitiska förslaget får till exempel följande konsekvenser för människors livssituation (jämfört med tiden före sommaren 2016 då den tillfälliga lagen infördes):

• Tillfälliga, korta uppehållstillstånd som huvudregel och flera krav för permanent uppehållstillstånd införs.
• Svårigheter för människor att etablera sig på bostads- och arbetsmarknaden.
• Sämre psykisk hälsa för barn och vuxna, bland annat till följd av försvårad vård- och traumabehandling.
• Försvårad familjeåterförening till följd av höga försörjningskrav i vissa fall.
• Diskriminerande effekter mot bland annat personer med funktionsnedsättning inklusive allvarligt posttraumatiskt stressyndrom.
• Försämrad rättssäkerhet på grund av bland annat otydliga regler och restriktiv politik.

Det finns också risk att politisk retorik om migranter som ett samhällsproblem leder till ökad diskriminering och hatbrott mot minoriteter, som muslimer och andra grupper som rasifieras.

Enligt Civil Rights Defenders bidrar förslaget negativt till den samlade utvecklingen för mänskliga rättigheter i Sverige.

• Läs Röda korsets rapport om humanitära konsekvenser av den tillfälliga lagen här.
• Läs Röda korsets rapport som tar upp konsekvenser av korta uppehållstillstånd här.

Vilket ansvar har Sverige?

Det är viktigt att komma ihåg att en mer restriktiv migrationspolitik inte leder till att människors behov av skydd från förföljelse och andra grova människorättskränkningar minskar.

Sverige har ett juridiskt ansvar att respektera de åtaganden om asylrätt och mänskliga rättigheter som staten förbundit sig till via medlemskapet i EU och genom att ha skrivit under internationella konventioner, till exempel FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och barnkonventionen.

Den migrationspolitiska utvecklingen i Sverige ligger inte i linje med den europeiska och internationella rättsutvecklingen som skett de senaste åren. Till exempel har Europadomstolen och FN:s människorättskommitté gjort viktiga uttalanden om asylsökandes rättigheter för att inte utvisas på godtyckliga grunder.

Flera frågor behöver lösas, bland annat situationen för personer som hamnat i limbo efter sin asylprocess. Civil Rights Defenders vill även se en långsiktig humanitär lösning för den grupp av barn och unga personer som kommit till Sverige utan sina vårdnadshavare för att söka asyl 2015.

Rättssäkerheten i migrationsprocessen måste analyseras ordentligt och åtgärder vidtas för att stärka skyddet för asylsökande och andra grupper.

• Läs Asylkommissionens alternativa migrationspolitiska direktiv till regeringen här.

Vad händer nu?

I april väntas regeringen lägga en proposition med förslaget om ny migrationslag till riksdagen. Riksdagens omröstning sker en tid därefter. Om förslaget får majoritet i riksdagen börjar det gälla den 20 juli 2021 i samband med att den tillfälliga lagen slutar gälla. Den politiska bedömningen i nuläget är att migrationsförslaget, med undantag för förslaget om ändring av gymnasiereglerna, kommer att röstas igenom.

Vad gör Civil Rights Defenders för att påverka?

Civil Rights Defenders jurister är ombud i asylprocesser och driver fall som rör rättssäkerhet och mänskliga rättigheter i migrationsprocessen. Vi har också samtal med politiker och beslutsfattare om hur vi ser att lagstiftningen och implementeringen av den påverkar människor vi möter i bland annat vår rådgivningsverksamhet som antidiskrimineringsbyrå. Våra synpunkter framförs också i remissvar, uttalanden och i sociala medier.