Vi minns Natalia Estemirova
Idag är det tio år sen Natalia Estemirova aldrig kom hem igen. På väg till sitt jobb i den tjetjenska huvudstaden Groznyj, överfölls hon och släpades in en bil som for till grannrepubliken Ingusjien. Väl där öppnades bilen, hon togs avsides och sköts till döds.
Som frispråkig och engagerad människorättsförsvarare var hon en nagel i ögat på regimen. Som chef för den ryska människorättsorganisationen Memorials verksamhet i Tjetjenien arbetade hon idogt för att rapportera om människorättsbrott samt sprida de mänskliga rättigheterna i det krigsdrabbade landet. Till slut gick hon samma öde till mötes som sin vän, den ryska journalisten Anna Politkovskaya, och blev mördad av än idag okända gärningsmän.
Situationen i Tjetjenien och för människorättsförsvarare världen över har inte förbättrats sen dess. Regimledaren Ramzan Kadyrov fortsätter att förfölja och trakassera utsatta minoriteter och htbqi-personer. Under åren som gått har flera blivit arresterade och utsatta för våld av myndigheterna, däribland två hbtqi-personer som dog under tortyr. Civilsamhällsorganisationer har jagats bort från landet under drakoniska lagar som kraftigt beskär organisationers förmåga att verka. Den enda människorättsorganisationen som är kvar i landet är dock Natalia Estemirovas organisation, Memorial. Dock är denna satt under konstant press, och tidigare i år dömdes Estemirovas efterträdare Oyub Titiev till fyra år i fängelsekoloni, efter att ha suttit häktad i över ett år på grund av falska anklagelser om narkotikainnehav.
Mönstret återupprepas över hela världen. Utrymmet för civilsamhällsorganisationer att verka krymper drastiskt i flera regioner och länder. Det händer i Ungern, Venezuela och Polen, men även i länder såsom Italien. Allt fler politiker sneglar mot auktoritära ledare som Ungerns Viktor Orbán och hans metoder för att öka kontrollen över samhället. Men ökad kontroll betyder ofta färre rättigheter och en försvagad demokrati.
Som organisation jobbar Civil Rights Defenders väldigt nära utsatta människorättsförsvarare för att tillgodose deras behov. Inspirerade av Natalia Estemirova har vi skapat världens första larm- och positioneringssystem för utsatta aktivister, Natalia Project. Därtill skapar vi mötesplatser för utsatta att träffas och utbyta idéer och erfarenheter samt få en paus från sin utsatta vardag. Med gemensamma krafter står vi upp för de mänskliga rättigheterna, om de så är på fältet, i rättssalen eller i möte med beslutsfattare.
Tio år efter hennes död har kampen för de mänskliga rättigheterna fortsatt oförtrutet. Det som Natalia kämpade emot händer än idag. Människorättsbrott är dagliga inslag i vissa regioner och länder. Situationen för människorättsförsvarare är fortsatt prekärt och idag är det fler som har fängslats, dödats eller helt enkelt försvunnit. Men även det som Natalia kämpade för, finns kvar än idag. Människorättsorganisationer inspireras dagligen av hennes gärning och en hel generation människorättsförsvarares har engagerat sig för de mänskliga rättigheterna. Deras engagemang behövs om demokratin i världen ska försvaras. Låt oss inte glömma Natalia Estemirova eller de tusentals andra Natalias som var dag står upp för de mänskliga rättigheterna!
Läs mer om Natalia här
