Kritiska röster tystas inför Rysslands prestigeår

Sedan Vladimir Putin återvände till makten 2012 har ryska oberoende medier och andra kritiska röster tvingats till tystnad på alltmer oberäkneliga sätt. I upptakten till nästa års presidentval har greppet om yttrandefriheten hårdnat ytterligare. Nyligen introducerade Kreml en ny lag som tillåter ryska myndigheter att stämpla internationella medier som “utländska agenter” – ett ökänt begrepp som i Ryssland är synonymt med “spioner”. Precis som andra repressiva lagar är den luddigt skriven, för att kunna tillämpas så som det passar myndigheterna.

Lagen antogs den 25 november efter en snabb vända genom det Kremlvänliga parlamentets båda kammare som enhälligt godkände den. Från förslag till lag tog det mindre än två veckor. Redan den 5 december publicerade justitiedepartementet en lista över medier som betraktas som utländska agenter: Voice of America, tv-kanalen Nastojasjtje Vremja, Faktograf och Radio Free Europe/Radio Liberty (RFE/RL) samt fem av RFE/RL:s underavdelningar. Därefter röstade Duman igenom ett förbud för utländska agenter att vistas i Duma-byggnaden. Lokala människorättsförsvarare som Civil Rights Defenders intervjuat beskriver lagen som en direkt kränkning av de mänskliga rättigheterna.

– Den här lagen är både oklar och oberäknelig och det är tydligt att den inte lever upp till Rysslands människorättsansvar. I sin helhet innehåller den fler frågor än svar, säger Natalia Taubina som är chef för Public Verdict, en av Rysslands ledande människorättsorganisationer.

Den nya lagen står i skarp kontrast till artikel 29 i den ryska konstitutionen som garanterar yttrandefrihet och förbjuder censur. Det är därför svårt att se den som annat än ett hot mot såväl ryska som internationella journalister. Att kritiska röster tystas inför presidentvalet 2018 är inte helt överraskande. Men det är för den sakens skull inte mindre upprörande och direkt farligt för de ryska medborgarna.

Enligt den ryska regeringens hemsida ska den nya lagen ytterligare begränsa vilken information som är tillåten att sprida online. Bland annat öppnar den upp för ryska myndigheter att blockera hemsidor som sprider information om organisationer vars aktiviteter anses “oönskade”. Sedan 2015 när lagen om så kallade “oönskade organisationer” antogs har det ryska justitiedepartementet svartlistat elva organisationer, varav de flesta är utländska biståndsorganisationer. Ryska aktörer som tar emot stöd från eller på annat sätt samarbetar med dem riskerar höga böter eller till och med fängelsestraff.

– Lagen innebär att den allmänna åklagaren nu kan blockera sidor som innehåller information om en ‘oönskad organisation’ utan domslut. Det spelar ingen roll om informationen publicerades där för tio år sedan, vilket innebär att lagen är retroaktiv, säger Natalia Taubina.

Lagen innehåller även ett vagt formulerat förbud mot att “sprida information som är oförenlig med rysk lag”. Det är oklart vilken lag som åsyftas och lika oklart vilka handlingar som kan resultera i straff. Lagen ersätter de något tydligare skrivningarna som tidigare specificerat vilken information som är olagligt att sprida.

De nya vaga formuleringarna kommer med största sannolikhet att tolkas brett och missbrukas av myndigheterna. – Precis så här skapas möjligheterna för ryska myndigheter att tolka lagen som de vill och använda den godtyckligt, säger Natalia Taubina.

Sedan 2012 har Ryssland motarbetat organisationer som arbetar med mänskliga rättigheter genom att tvinga dem att registrera sig som “utländska agenter” om de tar emot stöd från utlandet. De organisationer som inte rättar sig i ledet hotas av höga böter och att verksamheten stängs ner. Även internationella organisationer har drabbats av den repressiva lagen.

Vad vi nu ser är ett tillägg som innebär att alla enheter och personer, både inhemska och internationella, som tar emot finansiering från utlandet och som ägnar sig åt att publicera eller sprida informationsmaterial i olika former hotas att hamna på den ökända listan. – Det är ingen tvekan om att lagen kommer att användas som ett verktyg för att tysta kritiska röster, säger Natalia Taubina.

Putins järngrepp om de fria medierna är ett faktum. Censuren breder ut sig och de ryska medborgarna får allt svårare att tillgå information. Om någon ändå skulle göra ett försök att utnyttja sin internationellt erkända yttrandefrihet riskerar denne nu ett ännu hårdare straff.

Den 29 november kom information om ytterligare ett lagförslag som innebär att böterna kan bli så höga som fem miljoner rubel, motsvarande 700 000 kronor. Det är ännu oklart hur de ryska myndigheterna planerar att använda den nya restriktiva medielagen gentemot utländska nyhetsredaktioner och bloggare.

Ryska regeringstjänstemän har öppet sagt att den nya lagen är ett svar på den amerikanska regeringen krav på att registrera tv-kanalen Russia Today enligt USA:s FARA (Foreign Agent Registration Act). FARA innebär att utländska organisationer som är statligt finansierade och som, på uppdrag av sina huvudmän, ägnar sig åt att politisk eller politiknära verksamhet på amerikansk mark måste registrera sig som utländska agenter. I oktober i år gick Kremlfinansierade Russia Today med på att registreras.

Nyligen kom även nyheten om att den ryska övervakningsmyndigheten Roskomnadzor, som granskar internet, kan upphäva utländska mediers licenser att distribuera tryckt media i Ryssland med mindre än en månads varsel. Dagstidningen Kommersant har rapporterat att licenserna kommer att upphävas om myndigheten hittar information som inte håller sig i linje med de vagt formulerade lagarna om extremism eller om de misstänker att en medieaktör missbrukar sina friheter.

De omfattande restriktionerna visar på Kremls totala brist på intresse att leva upp till sina internationella åtaganden. Den växande censuren och det begränsade utrymmet för yttrandefrihet är ett resultat av Putin och hans regerings repressiva hållning gentemot inhemska och utländska kritiker.

I slutändan är det de ryska invånarna som faller yttersta offer när kritiken mot makten tystas. För deras skull måste Sverige och andra EU-länder stå enade och fördöma den nya vågen av förtryck.