Rapport: Övergrepp och kränkningar mot utsatta EU-medborgare fortsätter – få anmäler

Övergrepp och kränkningar mot utsatta EU-medborgare i Malmö är ett återkommande problem och sker regelbundet. I de fåtal fall som polisanmäls drar utredningarna ut på tiden, visar en ny rapport från Civil Rights Defenders och Skåne Stadsmission.

– Jag satt och tiggde och sa “hej hej” till en 40-årig kvinna då jag brukar hälsa på alla. När jag inte var uppmärksam spottade hon mig i ansiktet, säger en av de personer som intervjuats i rapporten.

För snart två år sedan startade Civil Rights Defenders och Skåne Stadsmission ett samarbete för att motverka hatbrott mot utsatta EU-medborgare i Malmö. Nu släpper organisationerna rapporten “De hatar oss för att vi är romer och för att vi tigger” – en studie om övergrepp mot utsatta EU-medborgare och lagföringen inom det svenska rättsväsendet. Rapporten bygger på tre studier som genomförts under projektets gång; en studie om utsatthet för övergrepp och kränkningar, en studie om hanteringen av hatbrott inom polis- och åklagarväsendet samt en studie av hanteringen i domstol.

Totalt har 38 personer* som utsatts för övergrepp och kränkningar när de befunnit sig i Malmö intervjuats. Majoriteten uppger att de är romer och att de utsätts för kränkningarna när de tigger. Civil Rights Defenders och Skåne Stadsmission har tittat närmare på omständigheterna i varje fall och kunnat konstatera att en tredjedel av samtliga 38 deltagare blivit utsatta för övergrepp som rent rättsligt skulle kunna definieras som hatbrott.

Övergrepp sker regelbundet

Av studien framgår att kränkningar och övergrepp sker regelbundet. 30 av studiens 38 deltagare har svarat på frågan om hur ofta de utsätts. Av dessa uppger nästan var fjärde person att de utsätts varje dag, och nästan hälften att de utsätts flera gånger i veckan.

Benägenheten att polisanmäla brotten är låg. Av de 32 personer som svarat säger 41 % att de inte vill anmäla och 19 % svarar att de kanske vill anmäla sen. Några av de orsaker som anges är rädsla, att man inte vill skapa problem eller tror att det inte kommer leda till något. Bland orsakerna nämns också att man vant sig vid trakasserier eller inte vet hur man anmäler.

– Genom projektet har vi kunnat stötta drabbade att göra en polisanmälan. Många har sagt att de vågar anmäla för att de har förtroende för oss och vårt arbete. Det visar hur viktigt det är med långsiktighet i de här frågorna, för att bygga relationer, skapa tillit och motivera fler att anmäla, säger Niklas Schmidt, projektledare på Skåne Stadsmission.

Denna rapport finansieras av Europeiska Unionens rättighets-, jämställdhets- och medborgarskapsprogram (2014-2020).*

Sverige behöver ta ett större ansvar

I rapporten undersöker Civil Rights Defenders och Skåne Stadsmission också hur polis och åklagare hanterat de polisanmälningar som gjorts inom ramen för projektet. Resultatet visar att utredningar om hatbrott tar lång tid – samtliga förundersökningar har pågått i minst ett år, eller lagts ned mer än ett år efter att förundersökningen inleddes. Av de 10 ärenden som anmälts som hatbrott sedan 2018 har åtal hittills inte väckts i ett enda fall. Utsatta EU-medborgare deltar dessutom sällan i rättegången när ett åtal faktiskt har väckts.

– De som drabbas är människor som lever i utsatthet och som har svårt att tillvarata sina rättigheter. Polis, åklagare och kommun behöver göra mer för att säkerställa att utsatta EU-medborgare får upprättelse för de brott de har utsatts för, säger Aida Samani, jurist på Civil Rights Defenders.

*Dataunderlaget i rapporten är litet, men de slutsatser som Civil Rights Defenders och Skåne Stadsmission drar av underlaget stöds av tidigare liknande studier.


Läs rapporten

Klicka här för att läsa hela rapporten.


Rekommendationer

För att förbättra lagföring av brotten ger Civil Rights Defenders och Skåne Stadsmission flera rekommendationer till bland annat regeringen, kommuner och polisen. Till exempel att:

  • Polis- och åklagarmyndigheterna bör samordna sina insatser och avsätta mer resurser för att utreda ärenden om hatbrott och för att korta ned handläggningstider i hatbrottsärenden.
  • Polis- och åklagarmyndigheterna bör i större utsträckning samarbeta med civilsamhällesorganisationer som arbetar nära utsatta EU-medborgare i samband med att brott utreds, för att bibehålla kontakten med brottsoffer och vittnen.
  • Regeringen bör inkludera insatser för att motverka kränkningar och övergrepp mot utsatta EU-medborgare i regeringens nationella plan mot rasism.
  • Regeringen bör tillskjuta mer resurser till specialiserade demokrati- och hatbrottsgrupper för att effektivisera utredningar av hatbrott.
  • Kommuner bör verka för att stärka utsatta EU-medborgares trygghet och säkerhet, till exempel genom att erbjuda rådgivande verksamhet, stöd vid anmälan och härbärgen året runt.

* För innehållet i denna rapport ansvarar endast Civil Rights Defenders och Skåne Stadsmission. Europeiska kommissionen är inte ansvarig för användning av den information den innehåller.

Taggar , , ,