Den ryska regeringen har snabbt skyndat på en rad grundlagsändringar, bland annat ett förslag om att nollställa president Vladimir Putins mandatperioder som president. Det gör det möjligt för presidenten att väljas om och sitta kvar till 2036. Putin befäster på så sätt sin makt medan omvärlden har fullt fokus på den pågående Coronapandemin.

Enligt den ryska grundlagen kan en president bara sitta två mandatperioder i följd. Det innebär att Putin, som har suttit som antingen president eller premiärminister de två senaste decennierna, måste avgå om fyra år.

Men den 10 mars framträdde presidenten i parlamentet för att meddela sitt stöd för en ny grundlagsändring som nollställer hans mandatperioder och låter honom ställa upp för omval. Den ryska konstitutionsdomstolen godkände ändringarna den 16 mars och nästa steg är att de ska röstas genom i en rådgivande folkomröstning den 22 april. Bland de nya ändringarna i grundlagen finns även en skrivning om att den ryska grundlagen står över internationella överenskommelser.

– Allt detta sker samtidigt som omvärlden har ögonen på en pågående pandemi. Det är väldigt oroande att se denna utveckling ske utan omvärldens fulla uppmärksamhet, säger Ana Furtuna, chef för Eurasienavdelningen på Civil Rights Defenders.

I helgen deltog samlades motståndare i Moskva i en rad ”enmansdemonstrationer”, de enda demonstrationerna som tillåts i Ryssland utan tillstånd. På lördagen greps 49 personer när de demonstrerade mot grundlagsändringarna och det ökande politiska förtrycket. En av de som greps var den 78-åriga välkända människorättsaktivisten Lev Ponomaryov.

Oppositionen har uppmanat till större demonstrationer mot ändringarna, men folksamlingar på mer än 5000 är tillfälligt förbjudna i Moskva på grund av Coronaviruset.

– Under Putins tid vid makten har inskränkningarna på civilsamhället och kritiska röster varit väldigt allvarliga. En efter en har nya lagar som inskränker utrymmet för journalister, civilsamhället och hbtqi-aktivister antagits. Om Putin blir långvarig vid makten ser det väldigt mörkt ut för de mänskliga rättigheterna i Ryssland, säger Ana Furtuna, chef för Eurasienavdelningen på Civil Rights Defenders.