Minskad sekretess inom polisen
Status: I maj 2024 tog Polismyndigheten initiativ till att förenkla hur information delas inom myndigheten. Den 20 maj 2025 gick regeringen vidare med förslaget att ändra reglerna för när personuppgifter ska anses vara “gemensamt tillgängliga” inom polisen.
När en uppgift bedöms vara gemensamt tillgänglig innebär det att fler personer inom polisen får ta del av den. Vissa villkor måste vara uppfyllda, till exempel att den enskilde informeras om att uppgiften görs tillgänglig inom myndigheten. Innan uppgiften delas behöver polisen också bedöma om det är lämpligt att fler får tillgång till den.
Detta regelverk ska nu ändras enligt regeringens förslag. Antalet personer inom polisen som kan få ta del av en uppgift innan den formellt bedömts vara gemensamt tillgänglig ska ökas. Fler uppgifter ska bli gemensamt tillgängliga i polisens underrättelseverksamhet. Ändringarna innebär att det generellt blir lättare för fler polisanställda att få tillgång till personuppgifter i underrättelseverksamheten.
Lagändringarna föreslås trädde i kraft den 1 december 2025.
Kommentar: Att fler personer inom polisen får behandla enskildas uppgifter innebär större risk för intrång i den personliga integriteten. Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) har varnat för att förändringarna kan göra gränsen mellan “gemensamt tillgängliga uppgifter” och andra typer av uppgifter mindre tydlig. IMY menar att detta skapar osäkerhet kring när det ska ställas strängare integritetsskyddskrav och när det inte ska göra det.1
Advokatsamfundet har uttryckt oro. De tycker inte att det är tillräckligt utrett om polisen faktiskt behöver dela personuppgifter oftare än idag, och att förslaget riskerar att försvaga skyddet för den personliga integriteten.2 Lagrådet har också reagerat på detta och menar att regeringens förslag knappt behandlat integritetsskyddsfrågorna och att det inte framgår att det gjorts en ordentlig avvägning mellan polisens behov och intresset av att skydda integriteten.3 Sådana avvägningar måste lagstiftaren göra enligt Sveriges internationella åtaganden.
Polisen har under de senaste åren redan fått fler hemliga tvångsmedel och befogenheter inom spaningsverksamhet. Nu kan kamerabevakning också bedrivas utan tillstånd, samtidigt som regeringen har gått vidare med förslag som till exempel AI-baserad ansiktsigenkänning i realtid. Mot bakgrund av detta väcker förslaget om minskad sekretess inom polisen flera frågor ur ett rättighetsperspektiv. När fler personuppgifter kan delas internt utan samma krav som tidigare ökar risken för missbruk, brister i kontroll och läckor av känslig information om enskilda personer.
En utredning har tillsatts för att se över polisens dataskyddsreglering, eftersom Polismyndigheten under de senaste åren har fått nya verktyg som ger tillgång till stora mängder information. Det är viktigt att vänta på resultaten på denna utredning innan man inför mer lagstiftning som minskar sekretessen och tillåter att personuppgifter delas inom polisen med färre rättssäkerhetsgarantier på plats.4
3 Lagrådet, Ökade möjligheter att dela uppgifter inom Polismyndigheten
4 Hemställan om översyn av polisens brottsdatalag
Senast uppdaterad: 2025-12-04
