Sverige behöver stärka arbetet mot hatbrott

Antalet anmälningar om hatbrott med antisemitiskt motiv ökar i Sverige. Trots att Sverige har en skyldighet att skydda minoriteter och bekämpa hatbrott enligt internationella åtaganden, brister rättsväsendets respons på allvarliga sätt. Lagstiftningen om hets mot folkgrupp ger inte ett tillräckligt effektivt skydd idag. Myndigheterna behöver tillämpa lagstiftningen bredare och sätta händelser av hatpropaganda i en större kontext.  

Statistik från Brottsförebyggande rådet, Brå, visar att anmälningar om hatbrott med antisemitiskt motiv ökade kraftigt efter oktober 2023 – från 24 anmälningar under samma period 2022 till 110 i slutet av 2023. Men trots denna ökning når ytterst få av fallen domstol.

Ett exempel är ett fall i Norrköping, där två personer försökte tända eld på en synagoga. Ett fall som DN skrev om den 23 april. Trots övervakningsfilm valde polisen att inte inleda förundersökning. Den lokala judiska församlingen har anmält flera fall av misstänkt antisemitism – samtliga utredningar har lagts ner.

Detta är inte en isolerad företeelse. Enligt Brå har endast 6 procent av anmälda hatbrott generellt klarats upp de senaste åren, och i fall som rör antisemitism har endast ett fåtal lett till både åtal och fällande domar.

Lagen om hets mot folkgrupp ska skydda minoritetsgrupper mot hatpropaganda. Men i praktiken är lagens tillämpning så snäv att antisemitisk propaganda ofta inte beivras. Åklagare tvekar att väcka åtal eftersom rättsläget är oklart och praxis svårtolkad. Bristande kunskap inom rättsvårdande myndigheter om antisemitism och antisemitiska uttryck påverkar också situationen.

Myndigheterna bör tillämpa hetslagstiftningen bredare

Lagstiftningen om hets mot folkgrupp tillämpas alltför snävt av såväl Polisen och Åklagarmyndigheten som domstolarna. Det innebär att lagen finns på pappret, men att skyddet brister i praktiken. Detta är något Civil Rights Defenders arbetar för att förändra. Vi har drivit flera fall kring just hetslagstiftningens tillämpning.

Vi polisanmälde Nordiska motståndsrörelsen (NMR) efter en demonstration i Göteborg 2017 som vi påstår innebar hets mot folkgrupp och polisanmälde därför flera av nazisterna. Samtliga friades senare av Hovrätten. Vi menar att lagstiftningen tolkades alltför snävt i detta fall.

Det senaste fallet är när vi polisanmälde Rasmus Paludan för hets mot folkgrupp. I detta fall dömdes Paludan för två fall av hets mot folkgrupp. Domstolen gjorde här en tydlig bedömning utifrån sammanhanget, vilket betyder att åklagaren behöver tolka lagen bredare. Det är en mycket viktig dom som vi hoppas blir vägledande för hur liknande fall av hets mot folkgrupp ska bedömas i framtiden.

Vi vill se att Sverige tillämpar lagstiftningen om hets mot folkgrupp på ett sätt som går i linje med internationella dokument om mänskliga rättigheter, till exempel FN:s rasdiskrimineringskonvention.  

Sverige granskas av FN – fokus på hatbrott i våra uppmaningar

Denna vecka granskar FN hur Sverige lever upp till sina åtagande om mänskliga rättigheter,  den så kallade UPR-granskningen. I den föregående UPR-cykeln fick Sverige flera rekommendationer om att stärka sitt arbete mot hatbrott och hatpropaganda. De rekommendationerna kvarstår.

Inför FN:s granskning uppmanar Civil Rights Defenders regeringen att:

1. Förtydliga lagstiftningen om hets mot folkgrupp, så att yttrandets kontext tydligare beaktas i rättsliga bedömningar.
2. Tilldela ökade resurser till polisens hatbrottsenheter, så att hatbrott kan utredas skyndsamt och med hög kvalitet.
3. Stärka Åklagarmyndighetens kapacitet att väcka åtal i hatbrottsmål, så att fler fall når domstol.

Hatbrott såsom hets mot folkgrupp är inte en fråga om enskilda incidenter – det är ett strukturellt problem som måste tas på största allvar. När rättsväsendet inte agerar riskerar vi att urholka tilliten till demokratin. Politiska företrädare behöver också tydligt ta avstånd mot antisemitism och andra former av hat som riktas mot minoritetsgrupper.

FN:s granskning av Sverige är ett tillfälle att visa att vi menar allvar med våra åtaganden. Det är dags att leva upp till dem.

Läs vår skuggrapport som innehåller alla våra rekommendationer till Sverige här.