1 av 5 offentligt anställda byter hellre jobb än anger papperslösa – ny undersökning
Endast en tredjedel av offentligt anställda skulle följa en lag där de tvingas ange papperslösa till Migrationsverket och Polismyndigheten och en betydande andel skulle hellre ta en bot eller ett fängelsestraff än att ange papperslösa. Det visar en ny undersökning utförd av Novus på uppdrag av Civil Rights Defenders, som just nu samlar in underskrifter för att stoppa förslaget.
Förra året meddelade Tidöpartierna att en statlig utredning skulle få i uppdrag att se över införandet av en så kallad informationsplikt, alltså hur offentligt anställda ska bli skyldiga att ange papperslösa personer till Migrationsverket och Polismyndigheten. Utredningen kommer att presenteras senare i höst.
En ny undersökning utförd av Novus visar att motståndet mot förslaget bland offentligt anställda är starkt och att en betydande andel av offentligt anställda är villiga att ta ett straff istället för att ange papperslösa.
Undersökningen om offentligt anställdas syn på angiveriförslaget visar framförallt två saker. Dels att två tredjedelar inte skulle följa lagen eller överväger att bryta mot lagen om den träder i kraft, och dels att en betydande andel hellre tar ett straff än anger papperslösa. Av de tillfrågade uppger endast en tredjedel av de tillfrågade att de kommer att följa lagen. Av resterande svarar 28 procent att de inte kommer att följa lagen och 40 procent att de inte vet hur de kommer att agera.
Av de som uppger att de inte kommer att följa lagen svarar 86 procent att de hellre tar böter än anger papperslösa, 67 procent byter hellre jobb och 25 procent tar hellre ett fängelsestraff.
Av Sveriges cirka 1,4 miljoner offentligt anställda innebär detta att 392 000 personer inom offentlig sektor inte skulle följa lagen och att strax över 275 000 offentligt anställda hellre skulle byta jobb eller arbetsplats än att ange papperslösa. Över 102 000 personer är beredda att ta ett fängelsestraff.
Ett kritiserat förslag
Fackförbund, organisationer och yrkesgrupper som kan komma att omfattas av en sådan lag har kritiserat förslaget för att strida mot mänskliga rättigheter och ha en negativ påverkan på demokratin.
Vi på Civil Rights Defenders ser att en angiverilag skulle få långtgående konsekvenser för hela samhället. Människors mest grundläggande mänskliga rättigheter, som rätt till sjukvård och utbildning, skulle kränkas, fler skulle utsättas för etnisk diskriminering och vår demokrati riskerar att försvagas.
– En angiverilag skulle begränsa människors tillgång till grundläggande rättigheter och allvarligt skada tilliten i samhället, något som är en grundbult för demokratin. Oavsett om personer har rätt att vistas i Sverige eller inte kommer de att misstänkliggöras och kontrolleras på grund av sitt utseende eller var de uppfattas komma ifrån, säger John Stauffer, chefsjurist på Civil Rights Defenders.
Om undersökningen
Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag av Civil Rights Defenders. Syftet är att undersöka hur offentligt anställda i Sverige ställer sig till ett lagförslag som innebär att de skulle bli skyldiga att ange personer som inte har tillåtelse att vistas i Sverige till Migrationsverket och Polismyndigheten. 2025 intervjuer har genomförts under perioden 8 maj till 4 juni 2024. Undersökningen är genomförd via webbenkät till deltagare i Novus slumpmässigt rekryterade Sverigepanel, vilket garanterar representativa resultat.
Vill du veta mer?
Kontakta oss för en kommentar på press@crd.org eller 076 576 27 62.
Alla mot angiveri – en kampanj mot angiveriförslaget
Skriv under Civil Rights Defenders namninsamling för att sätta press på regeringen att stoppa angiveriförslaget. Genom vår kampanj #AllaMotAngiveri vill vi synliggöra det stora och breda motstånd som finns mot en angiverilag och få våra politiker att förstå att en sådan lag kränker mänskliga rättigheter och inte hör hemma i ett demokratiskt samhälle. Namninsamlingen kommer att lämnas över till företrädare för Sveriges regering.
