Hatbrott mot samer kopplas till utövande av rättigheter – ny rapport av Brå
Risken att utsättas för hatbrott begränsar samer i deras vardag och därmed deras möjlighet att utöva sina mänskliga rättigheter. Det visar en ny rapport av Brottsförebyggande rådet. Civil Rights Defenders ser en mycket oroväckande utveckling där de som väljer att stå upp för samiska rättigheter löper stor risk att utsättas för hatbrott och andra uttryck för rasism.
Samer är Europas enda erkända urfolk och det finns många exempel på att samer får utstå hat, hot och rasism på grund av att de försöker ta till vara sina rättigheter och sin kultur. Priset de får betala kan ibland vara mycket högt, i form av direkta mordhot och dödade renar.
Civil Rights Defenders arbetar tillsammans med det samiska civilsamhället för att samers rättigheter som urfolk ska respekteras i Sverige. Vi ser att fler och fler vittnar om skräck och rädsla när det hot och hat som det samiska folket har utsatts för i generationer håller på att trappas upp.
– Den svenska staten bär ett ansvar för att motverka situationen med hat och hot. Det måste göras genom att regeringsföreträdare och myndigheter tydligt pratar om samiska frågor utifrån ett rättighetsperspektiv, vilket vi inte ser sker idag, säger John Stauffer, chefsjurist på Civil Rights Defenders.
Rasistiska påhopp, dödshot och våldsbrott
För två år sedan fick Brottsförebyggande rådet (Brå) i uppdrag av regeringen att kartlägga hatbrott mot samer och belysa dess specifika uttryck. Rapporten som nu publicerats visar bland annat att hatbrott mot samer sker i samband med att samer gör anspråk på sina rättigheter, att mörkertalet är högre för dessa brott än för hatbrott generellt och att risken att utsättas för hatbrott och andra uttryck för rasism leder till begränsningar i samers vardag, vilket påverkar samers möjligheter att utöva sina mänskliga rättigheter.
Hatbrotten tar sig uttryck i såväl det offentliga som i digitala miljöer, både i sociala medier och i kommentarsfält i lokal- eller riksmedia, enligt rapporten från Brå. Karaktären varierar från kränkande beskrivningar av samer till grövre rasistiska påhopp, hot och våldsbrott. Brå beskriver en situation där dödshot och hot om att angripa renar i syfte att utrota samerna förekommer.
– Brås rapport bekräftar den problembild vi tidigare påtalat, nämligen att hatbrott sker i samband med att samer gör anspråk på och står upp för sina rättigheter, säger John Stauffer, chefsjurist på Civil Rights Defenders.
I Brås rapport konstateras att negativa föreställningar och fördomar om samer måste bekämpas för att hatbrotten ska kunna motverkas. De varnar också om att arbetet mot hatbrott inom polisen riskerar att nedprioriteras eftersom polisen inte fått något nytt uppdrag om ett förstärkt arbete mot hatbrott. Nuvarande regeringsuppdrag att arbeta mot rasism mot samer löper ut i år.
– Det är tydligt att polisens arbete för att motverka och utreda hatbrott behöver stärkas. Regeringen behöver därför ge polisen ett nytt uppdrag för att arbetet ska prioriteras, säger John Stauffer, chefsjurist på Civil Rights Defenders.
Samers rättigheter försvagas
Civil Rights Defenders har tidigare understrukit att förtrycket av det samiska folket idag är starkt kopplat till exploatering av marker och naturområden som samer traditionellt använder och är beroende av. Vi ser hur samiska rättigheter i praktiken får stå tillbaka till förmån för utvinning av naturresurser som skog och sällsynta mineraler.
I sin rapport poängterar Brå att konfliktnivåerna i Sápmi påverkas av att konkurrerande näringar framhäver upplevda motsättningar mellan det samiska folket och majoritetsbefolkningen. Här nämns specifikt vattenkraft, vindkraft och utvinning av mineraler som pådrivande faktorer.
När EU:s nya minerallagstiftning klubbades igenom i december blockerade Sverige frågan om fritt informerat förhandssamtycke och såg till att denna människorättsprincip inte nämndes i lagtexten. Att motarbeta denna referens till urfolksrätten är ett tydligt exempel på hur regeringen urholkar samers rättigheter. Ett argument som ofta lyfts i debatten för att öka mineralutvinningen i Sverige är att exploateringen i andra länder sker under människorättsvidriga förhållanden.
– Brytning av metaller eller avverkning av skog under svåra förhållanden i andra länder kan inte rättfärdiga brott mot samers rättigheter som urfolk, säger John Stauffer, chefsjurist på Civil Rights Defenders.
Viktiga framsteg inte tillräckliga
I mars 2022 började en ny lag i Sverige att gälla med syfte att öka det samiska folkets inflytande i beslutsprocesser över frågor som särskilt påverkar dem. Den så kallade konsultationsordningen innebär att regeringen och statliga myndigheter är skyldiga att konsultera samiska företrädare inför beslut som kan ha direkt påverkan på samernas språk, kultur, näringar eller ställning som urfolk.
Trots att viktiga steg har tagits för att stärka samers rättigheter i form av en konsultationsordning är den inte i linje med urfolksrätten och det är ännu oklart vilken effekt den får i praktiken. Sverige får återkommande kritik från FN för att inte följa urfolksrätten och så sent som i våras fick Sverige även skarp kritik från Europarådet. I deras rapport konstaterades att samer ges bristande inflytande när svenska myndigheter fattar beslut om exploatering på traditionella samiska marker.
– Regeringen måste respektera urfolksrätten och garantera samer reellt inflytande över beslut som berör dem. Samtidigt måste regeringen tydligt markera att samer ska kunna utöva sina rättigheter utan risk för hat och hot, säger John Stauffer, chefsjurist på Civil Rights Defenders.
Läs mer
- Civil Rights Defenders, Greenpeace, Amnesty International Sverige och Amnesty Sápmi i Aftonbladet Debatt: “Regeringen ignorerar samernas rättigheter”.
- Läs Brottsförebyggande rådets rapport om hatbrott mot samer.
- Sametinget kommenterar Brottsförebyggande rådets rapport.
