Akutfonden 2022 i siffror
Att försvara mänskliga rättigheter är ett farligt arbete i stora delar av världen. Många människorättsförsvarare utsätts för risker och hot dagligen. När en hotfull situation mot en människorättsförsvarare förvärras, erbjuder Civil Rights Defenders Akutfond snabbt stöd för att få personen i säkerhet så fort som möjligt.
Fonden kan till exempel bidra med juridiskt stöd, att tillfälligt förflytta personer som drabbas av förföljelse, eller förebyggande arbete som säkerhetsträningar och digitala säkerhetslösningar. Målet är att människorättsförsvarare ska känna sig säkra nog att fortsätta sitt arbete.
Akutstödet fortsatte att öka under 2022
Civil Rights Defenders akutstöd har vuxit exponentiellt genom åren, och under 2022 tog vi emot det största antalet ansökningar om stöd sedan Akutfonden inrättades 2012. Vi har gett stöd till totalt 2267 människorättsförsvarare och/eller medlemmar i deras familjer genom totalt 264 bidrag i 34 länder i 5 regioner. Det innebär en ökning av akutstöd med 60 procent jämfört med 2021. Totalt sett har vi sedan 2012 stöttat 5759 människorättsförsvarare världen över.
Akutfonden har svarat på den fortsatta globala nedmonteringen av demokratin och de tilltagande väpnade konflikterna runtom i världen. Kriget i Ukraina, följderna av militärkuppen i Burma, bakslagen för människorättsförsvarare i Uganda, ökningen av konfliktrelaterat våld i Colombia och de ständiga attackerna mot civilsamhället genom lagar om ’utländska agenter’ i olika länder som Nicaragua och Venezuela, är bara några av de händelser som har fortsatt att försämra säkerhetssituationen för människorättsförsvarare.
– Många människorättsförsvarare kan inte fortsätta sitt arbete utan ytterligare stöd. Tack vare våra insatser har omkring 91 procent av mottagarna kunnat fortsätta kämpa för mänskliga rättigheter, säger Zinaida Muradova, chef för Akutfonden hos Civil Rights Defenders.
Under 2022 har vi sett en betydande ökning av akutstöd till Eurasien. Vi har gett stöd till 600 människorättsförsvarare i Eurasienregionen, till stor del på grund kraftigt försämrat säkerhetsläge för aktivister i Ukraina till följd av kriget.
Vi har under året också haft ett rekordstort antal mottagare från Latinamerika, där totalt 701 aktivister fick akutstöd. Detta är sannolikt en konsekvens av ökat våld mot och förföljelse av människorättsförsvarare i länder som Nicaragua och Colombia.
Aktivister från Burma och Asien utgör fortfarande en stor andel av mottagarna. Dessutom fortsatte Akutfonden att utöka sin räckvidd i Afrika- och MENA-regionerna.
Ökning av ansökningar från journalister i Ukraina och människorättsförsvarare i Colombia
Under det senaste året har vi fått in ett kraftigt ökat antal ansökningar från journalister, medier och människorättsförsvarare som arbetar med yttrandefrihet i Burma och Ukraina. Akutfonden tillhandahöll stöd till totalt 450 människorättsförsvarare i Ukraina. Många av dessa har varit oberoende journalister som bevakar kriget vid frontlinjen, advokater som dokumenterar krigsförbrytelser, och hbtqi-aktivister som arbetar i några av landets mest utsatta områden. Akutstöd har exempelvis använts till försäkringar, medicinsk utrustning, skyddsvästar och skyddshjälmar, mobila kraftverk och satellitinternet, evakueringar, förflyttningar av personal och kontor, och psykosocialt stöd – allt med fokus på att göra det lättare för dem att stanna i Ukraina och fortsätta sitt viktiga arbete.
I Colombia har vi sett upptrappat våld i många delar av landet, särskilt på landsbygden i Stillahavsområdet och längs den colombiansk-venezolanska gränsen där väpnade grupper konkurrerar om territoriell kontroll. Människorättsförsvarare, särskilt de som arbetar med fredsavtalet på landsbygden och skyddet av mark och miljö, blir ofta måltavlor för väpnade grupper. Många utsätts för våld och dödshot, vilket gör Colombia till en av de farligaste platserna i världen för människorättsförsvarare. Under 2022 stöttade vi 222 människorättsförsvarare, däribland journalister, urfolksledare, och gräsrotsorganisationer, med bland annat tillfälliga omplaceringar och säkerhetsförbättringar.
Stort behov av tillfälliga omplaceringar och humanitärt stöd
Tillfälliga omplaceringar var fortsatt den mest efterfrågade typen av stöd. Det främsta målet med en tillfällig omplacering är att ge människorättsförsvarare möjlighet att flytta under en kort tidsperiod, inom sitt land eller utomlands, tills säkerhetsläget förbättras tillräckligt för att de ska kunna återvända och fortsätta sitt arbete. I år har vi dock sett att majoriteten av de omplacerade aktivisterna inte har kunnat återvända, då hotbilden kvarstår och i vissa fall förvärras.
Detta gäller särskilt människorättsförsvarare från bland annat Burma, Afghanistan och Nicaragua, som riskerar att fängslas och till och med torteras om de återvänder. Många aktivister står också inför ytterligare risker i landet de förflyttas till, eftersom många regeringar runt om i världen tillämpar en mycket restriktiv migrationspolitik. Det gör det svårt att flytta till eller bosätta sig på en säker plats, vilket ökar behovet av längre och ytterligare stöd för aktivister och deras familjer.
I år har vi också sett fler förfrågningar om humanitärt stöd, främst till följd av kriget i Ukraina och konfliktrelaterat våld i andra delar av världen. Ansökningarna om psykosocialt stöd och rättshjälp har också ökat till följd av att fler aktivister utsätts för godtyckliga gripanden, trakasserier och förföljelse. Många aktivister har fått kombinerade insatser, det vill säga en kombination av flera av de ovan nämnda stödtyperna. Förfrågningar om förebyggande säkerhetsåtgärder för att förbättra den fysiska säkerheten i hem och kontor eller öka den digitala säkerheten var även i år högt efterfrågade.
Kvinnliga människorättsförsvarare och hbtqi-aktivister personer är ofta särskilt utsatta för risker i sitt arbete. Därför har Akutfonden arbetat i flera år för att säkerställa en jämn könsfördelning och större representation bland mottagarna, samt göra fonden mer tillgänglig och inkluderande för de mest utsatta grupperna. Jämfört med 2021 ökade antalet kvinnor och icke-binära som fick stöd.
– Demokrati och mänskliga rättigheter kan inte uppnås utan människorättsförsvarare. Att få dem att känna sig trygga nog att fortsätta sitt arbete är avgörande för en demokratisk framtid. Och det är vad Akutfonden är till för.
