Civil Rights Defenders polisanmäler Paludan för hets mot folkgrupp 

Uppdatering 2023-03-10:

Rasmus Paludan misstänks för hets mot folkgrupp efter en koranbränning i Malmö 2022, rapporterar Expressen med flera medier idag. “Denna vecka har en utredning om hets mot folkgrupp, förgripelse mot tjänsteman och förolämpning hamnat i Malmö tingsrätt. Den misstänkte är Rasmus Paludan”, skriver Expressen.

– Det är positivt att polisen nu gått vidare med utredningen. Det är även viktigt att åtal väcks och att frågan om huruvida koranbränningar kan utgöra hets mot folkgrupp prövas av domstol. Sverige behöver ett starkt skydd mot hatbrott, säger John Stauffer, chefsjurist på Civil Rights Defenders.

Originalversion 2022-06-29:

Under våren har Rasmus Paludan, partiledare för det högerextrema och antimuslimska partiet Stram Kurs, rest runt i Sverige och bränt Koranen i ett flertal städer. Civil Rights Defenders menar att Paludan gjort sig skyldig till hatbrott och polisanmäler nu Paludan för hets mot folkgrupp.  

– Sverige har en lagstiftning som finns till för att skydda minoritetsgrupper mot hatpropaganda. Vi menar att Paludan har gått över gränsen för vad yttrandefriheten tillåter och gjort sig skyldig till hets mot folkgrupp, säger John Stauffer, chefsjurist på Civil Rights Defenders. 

Totalt fyra anmälningar lämnas idag in till polisens hatbrottsgrupper i Stockholm, Göteborg och Malmö, där flera av Paludans koranbränningar och demonstrationer ägt rum.  

Sedan den 14 april fram till den 5 juni har Paludan bedrivit en så kallad ”valturné” i Sverige. Turnén har bland annat bestått i att bränna och skända Koranen, islams heliga skrift, framför moskéer och i områden med en jämförelsevis hög andel muslimer och personer med utländsk bakgrund. Sammanlagt har Paludan genomfört närmare 30 demonstrationer under tidsperioden. Under åtminstone 19 av dessa brändes koraner. Flera av koranbränningarna sammanföll även med den muslimska fastemånaden Ramadan. 

Syftet med turnén har varit att, utifrån en rasistisk ideologi, sprida hat mot muslimer och invandrare och systematiskt provocera dessa grupper, för att på så vis utmåla dem som våldsamma, irrationella och ej tillhörande det västerländska samhället. 

Vill få frågan prövad i domstol 

Frågan om koranbränningar kan utgöra hets mot folkgrupp har inte prövats i svensk domstol tidigare, vilket gör att det saknas domstolspraxis. Civil Rights Defenders vill att polisanmälan mot Paludan ska leda till åtal och en domstolsprövning av frågan. 

– Vår förhoppning är att domstolen tittar på det här fallet och slår fast att det har varit fråga om hets mot folkgrupp. Det kan i så fall bli vägledande för liknande händelser i framtiden och ge ett starkare skydd mot hatpropaganda som riktar sig mot minoritetsgrupper, säger John Stauffer. 

Bristande skydd mot hets mot folkgrupp 

Civil Rights Defenders menar att lagstiftningen om hets mot folkgrupp inte ger ett tillräckligt effektivt skydd idag. Lagstiftningen tillämpas alltför snävt av såväl Polisen och Åklagarmyndigheten som domstolarna. Det innebär att lagtexten finns på pappret, men att skyddet brister i praktiken. Myndigheterna behöver tillämpa lagstiftningen bredare och sätta händelser av hatpropaganda i en större kontext.  

–  Det är viktigt att myndigheterna inte ser Paludans koranbränningar och demonstrationer som isolerade händelser. De har skett med ett rasistiskt syfte, i samband med Ramadan, nära moskéer och i områden där det bor många muslimer. Dessutom har de genomförts över en längre tidsperiod på flera platser runtom i Sverige. Myndigheterna bör väga in alla dessa faktorer i bedömningen av om handlingarna utgör hets mot folkgrupp, säger John Stauffer.  

Samtidigt som antalet hatbrott i Sverige ligger på en hög nivå, och ökar mot muslimer, leder endast få fall till åtal och fällande dom. Sverige har fått återkommande kritik från bland annat FN, som menar att Sverige behöver bekämpa hatbrott mer effektivt.   

– Civil Rights Defenders vill att Sverige tillämpar lagstiftningen om hets mot folkgrupp på ett sätt som går i linje med internationella dokument om mänskliga rättigheter, till exempel FN:s rasdiskrimingeringskonvention – både nu och i framtiden, säger John Stauffer. 

Kort om hets mot folkgrupp 

Sverige har en starkt skyddad yttrandefrihet, vilket går i linje med mänskliga rättigheter. Yttrandefriheten är dock inte absolut – det finns gränser i lagstiftningen för vad en person får säga eller uttrycka. En sådan begränsning är hatbrottet hets mot folkgrupp. 

Hets mot folkgrupp innebär att offentligt sprida uttalanden som hotar eller är nedsättande om en grupp av personer, med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck.

Läs mer om gränsen mellan yttrandefrihet och hatspråk i vår skrift Hatets språk.

Kort om blasfemilagar  

I Civil Rights Defenders argumentation och kritik mot koranbränningar utgår vi ifrån hatbrottslagstiftningen och inte blasfemilagar. Den argumentation vi för baseras på Sveriges nuvarande hatbrottslagstiftning och internationella konventioner som finns till för att skydda minoritetsgrupper mot bland annat hatpropaganda.

Sverige saknar helt blasfemilagar. Blasfemilagar har också traditionellt till syfte att skydda majoritetsbefolkningens religion, vanligtvis den officiella statsreligionen. Lagarna har olika syften och är inte jämförbara. 

Mer information 

Klicka här för att läsa polisanmälningarna: 

• Polisanmälan Stockholm (Rinkeby)  
• Polisanmälan Stockholm (Husby)
• Polisanmälan Göteborg (Frölunda torg) 
• Polisanmälan Malmö (Skånegården)