Akutfonden – 2020 i siffror

Demokratin är på tillbakagång runt om i världen och på många håll blir det allt farligare att stå upp för mänskliga rättigheter. Många av de modiga människor som står i frontlinjen och kräver förändring utsätts dagligen för hot och trakasserier. När situationen eskalerar kan vi snabbt ge stöd genom Akutfonden. Under 2020 kunde fonden hjälpa totalt 730 människorättsförsvarare från 34 länder.

Året som gick var utmanande på många sätt, inte minst för människorättsförsvarare. Den globala pandemin ledde till att flera länder införde undantagslagar som i sin tur skapade utrymme för kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Flera autoritära ledare har använt pandemin som en ursäkt för att stärka sin egen maktposition och ytterligare begränsa grundläggande friheter. Journalister, hbtqi-aktivister, människorättsförsvarare och andra som stått upp mot de icke-demokratiska krafterna har ofta mötts av våldsamt motstånd.

För Akutfonden innebar detta ett ökat antal ansökningar från människorättsförsvarare i behov av stöd. Samtidigt insåg vi tidigt att vi behövde anpassa våra metoder för att kunna arbeta på ett snabbare och mer effektivt sätt. Trots utmaningar i form av bland annat reserestriktioner och landsomfattande nedstängningar resulterade detta i att det totala akutstödet ökade med över 30% jämfört med året innan.

Behovet av akutstöd ökar

För första gången sedan 2001 är majoriteten av världens länder icke-demokratier, enligt det oberoende forskningsinstitutet V-Dem. I till exempel Latinamerika har nivån av demokrati inte varit så här låg sedan början på 1990-talet. Dessutom har fler länder under senare år drabbats av attacker mot yttrande- och pressfriheten.

En av de grupper som i hög grad fått erfara dessa attacker är journalister som rapporterar om frågor som rör mänskliga rättigheter. Under 2020 var journalister den näst största gruppen som sökte akutstöd och i slutet av året hade 214 av dem beviljats stöd. En av dem var den ugandiske journalisten Perez Rumanzi som överfölls av polisen när han rapporterade om myndigheternas våldsamma metoder för att upprätthålla landets pandemirestriktioner.

– Jag blev slagen flera gånger med pinnar och annat över hela kroppen. Jag har fått bestående skador, men jag hade tur att de inre organen inte skadades. Det är dock olyckligt att polisen sagt att de inte kommer utreda händelsen, säger Perez Rumanzi.

Perez Rumanzi fick stöd i maj 2020 och har nu möjlighet att fortsätta sitt viktiga arbete med att dokumentera människorättskränkningar i Uganda. Hans fall är ett tydligt exempel på själva grundidén med Akutfonden – att kunna agera snabbt och stärka människorättsförsvarares möjligheter att fortsätta arbeta för att ställa makthavare till svars. Av de som fick stöd från Akutfonden 2020 har omkring 98% kunnat fortsätta sitt viktiga arbete.

Majoriteten av de människorättsförsvarare som fick akutstöd under 2020 var liksom Perez Rumanzi från Afrika. Samtidigt fortsatte vi att utveckla fondens arbete i ytterligare fem regioner och stödet ökade även i Eurasien, Latinamerika, Asien, Europa och MENA. Totalt kunde vi genom Akutfonden stötta människorättsförsvarare från 34 länder under året som gick.

Att arbeta med akutstöd under en global pandemi

Akutfonden är utformad för att kunna möta såväl omedelbara hot som de mer långsiktiga risker människorättsförsvarare ofta utsätts för i sitt arbete. Erfarenheten har visat att riskerna för att en människorättsförsvarare ska drabbas av stress och utbrändhet minskar när stöd ges innan situationen eskalerar.

Genom Akutfonden kan människorättsförsvarare bland annat få hjälp med att täcka juridiska kostnader i samband med att de frihetsberövats eller ställts inför rätta. Stödet kan även vara att öka deras säkerhet genom åtgärder såsom överfallslarm, säkerhetsutbildningar eller förbättrad kontorssäkerhet. Att tillfällig flytta till en säkrare plats är en viktig sista utväg för människorättsförsvarare som befinner sig i fara och som uttömt alla andra alternativ. Trots den globala pandemin och de påföljande reserestriktionerna fortsatte detta att vara en av de mest efterfrågade typerna av stöd under 2020. Målet med en tillfällig omplacering är att snabbt förflytta en människorättsförsvarare från omedelbar fara tills att hen kan fortsätta sitt arbete i säkerhet.

– Pandemin har påverkat stora delar av vår verksamhet under 2020 och åtgärder så som reserestriktioner gjorde arbetet med Akutfonden utmanande. Vi var tvungna att snabbt ställa om och tänka ut kreativa lösningar. I slutändan har detta arbete stärkt fondens kapacitet och flexibilitet även för framtiden, sa Zinaida Muradova, Protection Officer på Civil Rights Defenders.

Ytterligare en typ av stöd som efterfrågats i allt högre grad är humanitärt och psykologiskt stöd. Detta har inte minst varit tydligt i samband med att omfattande nedstängningar och andra restriktioner införts i många länder. Därtill ökade antalet människorättsförsvarare som sökte juridiskt stöd i samband med att de frihetsberövats på godtyckliga grunder i nästan alla regioner där vi arbetar.

Fortsatt fokus på att stärka genusarbetet inom Akutfonden

Under 2020 fortsatte arbetet med att säkerställa att allt arbete inom ramen för Akutfonden präglas av en hög medvetenhet om genusnormer. Vi fortsatte bland annat att aktivt bygga ett brett nätverk av kvinnliga människorättsförsvarare och hbtqi-aktivister genom att introducera vårt arbete till relevanta aktörer i samtliga regioner vi arbetar i. Detta har lett till en mer rättvis och jämställd distribution av stöd jämfört med tidigare år. Av de totalt 730 människorättsförsvarare som fick stöd från akutfonden under 2020 identifierade sig 47% som män, 51% som kvinnor och 2% som icke-binära.

Under året har vi regelbundet kontrollerat att stödet från Akutfonden fördelas på ett rättvist och balanserat sätt. I vissa fall har vi medvetet prioriterat kvinnor och hbtqi-aktivister för att säkerställa ett mer jämlikt stöd. Ytterligare en åtgärd för att stärka genusarbetet inom fonden är att vi numera alltid tillämpar ett intersektionellt perspektiv när vi gör våra riskanalyser i samband med ett akutstöd. Socioekonomisk status, könsidentitet, sexuell läggning, etnicitet, ålder och andra aspekter tas alltid i beaktning när vi gör en bedömning.

– Vi vet att krissituationer påverkar olika grupper på olika sätt. Detta har inte minst blivit tydligt under Coronapandemin som slagit hårdast mot marginaliserade och redan utsatta grupper så som kvinnor och hbtqi-personer. Eftersom intersektionalitet är centralt för anpassade åtgärder har vi integrerat det i vår riskanalys, säger Zinaida Muradova.

Vårt mål är att se till att allt arbete med Akutfonden präglas av en hög medvetenhet om genusnormer och att åtgärderna blir mer jämställda och rättvisa. Vi har sett stora framsteg under de senaste åren men är samtidigt medvetna om att arbetet kontinuerligt måste fortsätta. Detta kommer därför att prioriteras även under 2021.