Val i Belarus – men långt ifrån demokrati
Den 17 november är det parlamentsval i Belarus, nästa år är det presidentval. Civil Rights Defenders har pratat med två människorättsförsvarare om de kommande valen och om människorättssituationen i landet. Deras namn uppges inte i artikeln på grund av säkerhetsskäl.
Sedan president Lukasjenka kom till makten 1994 har inga val i landet ansetts fria och rättvisa av omvärlden. Inget verkar ha förändrats inför de stundande valen.
De tidigarelagda valen kritiseras
I Belarus väljs parlamentsledamöterna på fyra år, de sittande ledamöterna valdes i september 2016. Årets val förväntades därför egentligen först hösten 2020, men i april i år meddelade Lukasjenka att parlamentsvalen kommer hållas ett år tidigare än väntat.
– Presidenten har brutit mot konstitutionen. Val kan bara tidigareläggas under de omständigheter som nämns i konstitutionen, säger en av de människorättsförsvarare som vi pratat med.
Valrörelsen har hittills varit lågmäld enligt OSCE. Många delar av kampanjarbetet är hårt reglerade och bara ett fåtal arrangemang har anordnats. Parlamentskandidaterna får hålla kampanjevent men mötesfriheten är fortfarande begränsad i landet. De statligt ägda medierna dominerar även både tv, radio och tryckt media.
Få förändringar sedan tidigare val
De medborgerliga och politiska rättigheterna är begränsade i Belarus och omvärlden har flera gånger påtalat att landet bör anpassa sin vallagstiftning till de mänskliga rättigheterna.
– Samma problem som människorättsaktivister tidigare har påpekat finns fortfarande kvar; oppositionskandidater tystas och kämpar för att få någon synlighet, och statsanställda används för att samla signaturer för kandidater som stöttar regeringen, säger en av människorättsförsvararna.
– Oftast sker det liberaliseringar innan men förtryck efter ett val i Belarus. Då vet man inte vad man kan förvänta sig, det är läskigt, säger en annan människorättsförsvarare.
– Innan valen vill man visa omvärlden att man är på väg mot en demokratisering. Men så fort kritiska röster höjs och makthavarna känner sig hotade, gör de allt de kan för att tysta dem, säger Goran Miletic, tillförordnad chef för Eurasienavdelningen på Civil Rights Defenders.
Fortsatt hopp för demokrati
Trots läget i landet är det fortfarande många som hoppas på demokrati.
– Jag har hopp om demokrati i Belarus, även om det är i en avlägsen framtid, säger en av de intervjuade.
– Omvärlden borde framförallt påtala avsaknaden av fria, transparenta och demokratiska val, och ställa krav på att medborgarna ska få möjlighet att utöva sina demokratiska rättigheter. I särskilt svåra situationer, som till exempel under protesterna 2017, är omvärldens insyn det enda som håller makthavarna tillbaka, säger en annan människorättsförsvarare.
År 2017 greps runt 800 demonstranter i samband med att stora protester mot en skatt för arbetslösa genomfördes i hela landet.
– I auktoritära länder bjuds ofta internationella observatörer in för att legitimera valen. Vi hoppas att de tar tillfället i akt att även lyfta hur det generella läget i landet gör det praktiskt omöjligt att garantera fria och rättvisa val, säger Goran Miletic.
Lukasjenka beskrivs ofta som ”Europas sista diktator” och är den enda president Belarus haft sedan Sovjetunionen. Han har redan meddelat att han med största sannolikhet kommer ställa upp för omval i nästa års presidentval.
