Civil Rights Defenders kritiserar uttalanden av staten i Girjasmålet
Under gårdagens förhandling i Högsta domstolen i målet Girjas mot staten (Girjasmålet) framförde Justitiekanslern (JK) bland annat inställningen att ”omständigheten att samer är ett urfolk saknar relevans i målet”. Vidare framförde JK att ”Sverige inte har några internationella förpliktelser att erkänna särskilda rättigheter för samer som urfolk”.
JK:s inställning står i strid med vad som får anses vara en allmänt utbredd uppfattning om Sveriges människorättsliga skyldigheter. Uttalandet leder även till frågor om enhetligheten i den statliga urfolkspolitiska linjen. Civil Rights Defenders ställer sig därför mycket kritisk till statens uttalande.
Ja, internationella förpliktelser för den svenska rättsordningen att garantera det samiska folket mänskliga rättigheter till följd av sin urfolksstatus formuleras i internationella konventioner som Sverige ratificerat och i FN:s urfolksdeklaration som i delar utgör internationell sedvanerätt. Och svenska staten förhåller sig ständigt till dessa förpliktelser. Hänvisningar till internationella förpliktelser gentemot det samiska folket görs i förarbeten, inte minst till vår regeringsform (se prop. 2009/10:80 s. 189). Dessutom finns ambitiösa skrivningar i statliga rapporter till granskande internationella organ om Sveriges åtgärder för att nå upp till människorättens krav vad gäller samerna.
Att en stat befinner sig i en rättslig process mot betydligt mer resurssvaga urfolksföreträdare i frågor som rör rätt till land och vatten på traditionella områden är i sig kontroversiellt sett till den dignitet som frågan om staters ansvar för historiska och nutida söndringar av urfolkskultur ges internationellt. Till följd av Girjas samebys stämning handlar den statliga linjen i Girjasmålet i betydande utsträckning om att ifrågasätta det som anförs av samebyn om markanvändning och rättigheter. I målet aktualiseras till stor del historiska dokument som uppkommit under tidevarv när staten grundande både politik och lagstiftning på ett synsätt om samers lägre människovärde. Omständigheten att aspekter av den svenska rättsordningen kritiserats internationellt för att vara diskriminerande mot samer i just mål om land och vatten, och att Sverige i övrigt ger ett bristfälligt skydd för samiska landrättigheter, gör Girjasmålet som sådant än mer problematiskt ur människorättsligt hänseende.
Att staten i detta sammanhang inte säger sig kännas vid sina internationella förpliktelser för urfolket samerna, i syfte som får antas handla om att till varje pris vinna en rättsprocess som berör en för urfolksrätten relevant fråga om landrättigheter, är mycket allvarligt. JK:s agerande under gårdagen ger ju inget annat intryck än att staten är medveten om att Girjasmålet i delar handlar om mänskliga rättigheter. Rättigheter som främst formuleras i internationella förpliktelser för Sverige.
Samers grundlagserkända rättsliga status som urfolk kan enligt Civil Rights Defenders inte bortses ifrån i mål med frågor om historisk markanvändning inom ramen för en urfolkskultur. I stället väcker JK:s inställning i Högsta domstolen frågor om var staten egentligen står urfolkspolitiskt och varför inte regeringen tar ett helhetsansvar för sitt förhållningssätt till det samiska folket. Civil Rights Defenders förväntar sig att statens agerande i internationella finrum återspeglas i en rättssal där frågor om samers urfolkskultur och näringar dras till sin spets. Detta oavsett hur den nationella rätten formulerar de rättsfrågor som aktualiseras i målet samt de generella utmaningar som kan följa av västerländska rättsordningars relation till urfolks kollektiva rättigheter.
Civil Rights Defenders kommer att fortsätta följa statens agerande i förhållande till Girjasmålet och verka för att relevanta aspekter av det synliggörs under kommande internationella granskningar. Vi uppmanar regeringen att tydliggöra sin syn på sina förpliktelser i förhållande till det samiska folket och att säkerställa efterlevnaden av de skyldigheter Sverige faktiskt har.
