Kubanska människorättsaktivister: “Sverige bör inte godkänna EUs Kuba-avtal”
Just nu diskuterar riksdagens utrikesutskott om Sverige ska godkänna EUs avtal med Kuba eller inte. Civil Rights Defenders menar att Sverige inte bör godkänna avtalet, en uppfattning som går i linje med kubanska människorättsförsvarares ställningstagande i frågan. Vi har tillsammans med flera av dem följt frågan sedan förhandlingarna mellan EU och Kuba inleddes våren 2014.
EUs förhoppning om att dialogen med den kubanska regeringen, som avtalet öppnat upp för, ska leda till förändringar i landet raserades i slutet av februari när en ny konstitution för Kuba antogs. Den nya konstitutionen bygger precis samma enparti-stat som den tidigare och skapar inte utrymme för demokrati.
Civil Rights Defenders har tidigare motiverat denna position i två artiklar de senaste månaderna, i DN 1 januari och i SvD 9 mars. I en artikel i tidningen Diario de Cuba har nu flera kubanska människorättsförsvarare fått frågan om Sverige bör godkänna avtalet. Under de förutsättningar som är nu, tycker ingen det.
Antonio Rodiles från organisationen Forum för rättigheter och friheter, säger att godkännandet vore “ett stort misstag” som skulle ge legitimitet till “den juridiska och legala ordningen som råder på Kuba” och som innebär “en konstant kränkning” av mänskliga rättigheter.
Manuel Cuesta Morúa, från Förenade samarbetet för demokratisk aktion, säger att avtalet bör godkännas under förutsättningen att den kubanska regeringen ratificerar de internationella människorättskonventioner den undertecknat, och slutar förtrycka fredliga aktivister.
Den kubanska regeringen har dock klargjort att den inte avser ratificera konventionerna.
Berta Soler, som leder organisationen Kvinnor i vitt, säger att inget europeiskt land bör godkänna avtalet med den kubanska regeringen, för när det kommer till mänskliga rättigheter har “regeringen inte förändrats något”. Kvinnor i vitt vill att regeringar som planerar sluta avtal med den kubanska regeringen ställer krav på “respekt de mänskliga rättigheterna och frihet för de politiska fångarna.”
José Daniel Ferrer från Kubas patriotiska union säger att den här typen av avtal är “kontraproduktiva när det gäller att bidra till mänskliga rättigheter”. Den kubanska regeringen kränker inte bara kubanernas rättigheter, utan har även ett “ödesdigert inflytande i andra länder på kontinenten”, som Venezuela och Nicaragua.
Den svenska riksdagen fattar beslut om avtalet den 24 april och har då möjligheten att skicka ett mycket tydligt budskap till den kubanska regeringen, att det inte blir något avtal förrän kubanerna har sina mänskliga rättigheter garanterade i konstitutionen och kan välja sina politiska ledare i demokratiska val.
