Kamerabevakning och AI
Status: I april 2024 presenterades ett antal lagförslag som förenklar användningen av kamerabevakning för kommuner, regioner och vissa aktörer som utför en verksamhet av allmänt intresse, exempelvis friskolor och privata vård- och omsorgsgivare. Bland annat föreslås att tillståndskravet helt ska avskaffas. Det innebär att de som vill bedriva kamerabevakning inte längre behöver söka tillstånd från Integritetsskyddsmyndigheten innan bevakningen påbörjas.
I juni 2024 presenterades även ett antal lagförslag som utökar polisens möjlighet att använda kamerabevakning samt använda sig av teknik för automatisk ansiktsigenkänning (AI). Bland annat föreslås att polisen ska kunna bedriva kamerabevakning i på vissa allmänna platser utan att behöva göra en dokumenterad intresseavvägning mellan skyddet för den personliga integriteten och polisens behov av bevakning. Det ska också bli enklare att dela information som samlats in genom kamerabevakning inom polismyndigheten samt till andra myndigheter, såsom Tullverket, Åklagarmyndigheten och Skatteverket. Även uppgifter som samlats in från trängselskattskameror och kameror för infrastrukturavgift ska enklare kunna delas med polisen. Slutligen föreslås även att teknik för biometrisk fjärridentifiering i realtid ska få användas på allmän plats för brottsbekämpningsändamål. Det innebär att AI ska kunna användas för att genomföra ansiktsigenkänning i offentligheten.
Kommentar: Kamerabevakning innebär att en omfattande mängd personuppgifter från personer som varken är misstänkta eller dömda för brott samlas in av polisen. För att en sådan insamling ska vara laglig krävs att den är nödvändig och proportionerlig i det enskilda fallet. I dagsläget finns särskilda skyddsmekanismer på plats för att förhindra att insamling av personuppgifter sker i strid med dessa krav. Det föreslås nu att flera sådana skyddsmekanismer tas bort, vilket ökar risken för att insamling av personuppgifter via exempelvis kamerabevakning kommer att kränka rätten till personlig integritet.
Utredningen innehåller även förslag på att AI ska användas för att identifiera vissa brottsmisstänkta samt för att söka efter försvunna personer på allmän plats. Det rör individer som är misstänkta för bland annat människorov och terroristbrott. En sådan omfattande övervakning kan dock ha en så kallad “chilling-effect”. Både risken för felaktiga identifikationer och medvetenheten om att yttranden och handlingar kan spelas in av polisen riskerar att bidra till att individer begränsar sina yttranden. Till exempel kan det leda till att färre vågar demonstrera.1 Det riskerar även att drabba minoriteter och särskilt utsatta grupper på ett oproportionerligt sätt 2. På platser i andra länder där denna teknik redan införts har städer valt att förbjuda AI, då det lett till ökad diskriminering, felaktiga frihetsberövanden och en stor mängd felaktiga identifikationer. Exempelvis konstaterade brittiska forskare att AI-verktyget identifierade fel person i 81 % av fallen. 3
Övervakning är förenat med stora risker, på både individ- och samhällsnivå. Utökad övervakning kan leda till rädsla som hindrar människor från att rättmätigt utöva sina fri- och rättigheter, vilket i sin tur hotar det demokratiska samhället. För en fördjupad kommentar, se vårt remissyttrande till lagförslaget om förbättrade möjligheter för polisen att använda kamerabevakning och vårt remissyttrande till lagförslaget om kamerabevakning i offentlig verksamhet.
1 The right to privacy in the Digital Age, UN High Commissioner for Human Rights
3 London Post: Haringey says no to facial recognition surveillance
Senast uppdaterad: 2024-09-25
