Kriminalisering av deltagande i kriminella gäng
Status: Tidöpartierna tillsatte under 2023 en grundlagsutredning som bland annat skulle se över om det bör införas utökade möjligheter att begränsa föreningsfriheten i förhållande till kriminella sammanslutningar. Den 15 januari 2025 presenterades förslaget, som innebär en ändring av grundlagen för att möjliggöra en begränsning av föreningsfriheten för personer “som ägnar sig åt allvarlig brottslighet för att uppnå ekonomisk eller annan otillbörlig vinning”. Med uttrycket “otillbörlig vinning” avses enligt utredningen i första hand strävan efter makt. Syftet med begränsningen är att uppnå en heltäckande kriminalisering av deltagande i en kriminell organisation utan att, enligt Tidöpartierna, urholka föreningsfriheten i sig. Den 5 december 2025 valde regeringen att gå vidare med förslaget. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.
Mot bakgrund av grundlagsutredningen tillsatte regeringen i mars 2025 även en utredning som handlar om att införa ett särskilt straffansvar för deltagande i kriminella gäng. Denna utredning presenterades den 13 februari 2026 och föreslås att det införs ett två nya brott som rör deltagande och samröre i en kriminell sammanslutning.
Kommentar: Civil Rights Defenders avstyrkte i ett remissyttrande förslaget om kriminalisering av deltagande i terroristorganisation. Många av de synpunkter vi förde fram då är aktuella även i förhållande till förslaget om att begränsa föreningsfriheten i förhållande till kriminella sammanslutningar.
Att bekämpa brott är en viktig uppgift för staten och ett legitimt skäl att införa lagstiftning. Men det är avgörande att lagändringar bygger på en noggrann och nyanserad analys av hur de inskränker enskildas mänskliga rättigheter och påverkar samhället på lång sikt. Detta är särskilt viktigt i detta fall eftersom föreningsfriheten är en av Sveriges grundlagsstadgade rättigheter, och som även skyddas av våra internationella åtaganden. Inskränkningar av föreningsfriheten får enbart göras om det är proportionerligt och nödvändigt. Internationellt finns det många exempel på att lagstiftning vars syfte är att bekämpa brottslighet i förlängningen använts för att tysta oliktänkande och försvaga civilsamhället.
Civil Rights Defenders ser en risk att den här typen av inskränkningar i föreningsfriheten blir allt för långtgående. Det är svårt att inskränka föreningsfriheten med så breda och vagt definierade begrepp som ”allvarlig brottslighet” och “annan otillbörlig fördel” utan att rättssäkerheten blir lidande. Även om ambitionen är att komma åt den grova brottsligheten omfattar förslaget även mindre allvarlig brottslighet om det rör sig om upprepade brott. Utredningsförslagen är inte tillräckligt väl avgränsade eller specificerade och tillämpningsområdet riskerar därför att bli för stort. En risk är att begränsningen i föreningsfriheten kan slå för brett och omfatta organisationer som exempelvis bedriver civil olydnad i syfte att försvara mänskliga rättigheter eller bilda opinion för klimatåtgärder eftersom detta inte särskilt undantas i straffbestämmelsen. Runtom i Europa finns flera exempel på att anti-maffialagstiftning och förbud mot kriminella organisationer drabbat aktivister.1 Det behövs därför tydligare begränsningar i lagstiftningen för att inte riskera långtgående konsekvenser för den enskildes rätt att delta i demokratin och göra sin röst hörd.
1 How criminalisation harms climate movements and defenders | Global Witness
Senast uppdaterad: 2026-03-18
