Civil Rights Defenders välkomnar Högsta domstolens dom i Girjasmålet

Den 23 januari meddelade Högsta domstolen att den bifaller Girjas samebys talan mot svenska staten om rätt till jakt och fiske. Civil Rights Defenders välkomnar Högsta domstolens dom som ett steg i rätt riktning för ett stärkt skydd av samers rättigheter.

Förhandlingarna i Högsta domstolen påbörjades i september 2019, drygt tio år efter att stämningsansökan gentemot staten lämnades in till Gällivare tingsrätt.

Beslutet är en historisk vinst för Girjas sameby, då Högsta domstolen fastslår att Girjas har ensamrätt att upplåta småviltsjakt och fiske inom samebyns område ovanför odlingsgränsen, utan statens samtycke.

Här kan du läsa Civil Rights Defenders uttalande om Girjasmålet:

Uttalande:

Äntligen har Högsta domstolen slagit fast att Girjas sameby i förhållande till staten har ensamrätt att upplåta rätten till småviltsjakt och fiske inom samebyns område grundat på urminnes hävd. Civil Rights Defenders har också följt de diskussioner som förekommit efter att domen meddelats. Vi gratulerar Girjas och välkomnar Högsta domstolens dom som ett steg i rätt riktning för ett stärkt skydd av det samiska folkets rättigheter.

Girjas samebys rättighetskamp i domstol är ett direkt resultat av det bristande politiska ansvaret för det samiska folkets rättigheter. Högsta domstolen gör en rad tydliggöranden, bland annat om innebörden av urminnes hävd och bevislättnad för samer i mål om traditionellt brukande. Betydelsen av att Högsta domstolen hänvisar till i dag grundläggande regler om urfolksrättigheter i bland annat FN:s urfolksdeklaration och ILO-konventionen 169 kan vidare inte underskattas. Detta utgör tydlig vägledning för att regelverken är juridiskt bindande för Sverige när de omfattas av internationell sedvanerätt (”allmän folkrättslig princip”) och därför bör beaktas i rättstillämpningen. Civil Rights Defenders har i dialog med makthavare länge hävdat just det här.

Vi ser fram emot att uttrycklig ställning tas kring grundläggande urfolksrättigheter i framtida beslut om gruvor och andra aktiviteter som påverkar samiska marker, renskötsel, jakt och fiske.

Av vikt är även att domen bidragit till att uppmärksamma situationen för samer utanför samebyar, som i dag inte erkänns rätt att bruka marken som följd av sin urfolksstatus. Sverige får förutom skarp internationell kritik som bland annat rör bristande samiskt inflytande och landrättigheter, kritik för just rättslig särskiljning mellan samiska grupper. Civil Rights Defenders vill framåt se en rättslig helhetslösning för alla samer – såväl renskötande som icke renskötande.

Vi fördömer slutligen det omfattande hat och de brottsliga handlingar som riktats mot samer efter Girjasdomen. Vi uppmanar samer att polisanmäla misstänkta brott och polisen att uppbåda resurser att utreda händelserna som hatbrott.