Skärpta villkor för familjeåterförening

Status: Tidöpartierna presenterade under 2023 propositionen Vissa skärpta villkor för anhöriginvandring och begränsade möjligheter till uppehållstillstånd av humanitära skäl. Där föreslogs bland annat att åldersgränsen för att neka uppehållstillstånd på grund av anknytning höjs och att begränsa möjligheterna till undantag från försörjningskravet vid anhöriginvandring, när anknytningspersonen är alternativt skyddsbehövande. Vidare föreslogs att bestämmelserna om uppehållstillstånd på grund av särskilt ömmande omständigheter tas bort och att barn i stället ska få beviljas uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter trots att omständigheterna inte har samma allvar och tyngd som för vuxna. Lagändringarna trädde i kraft den 1 december 2023. 

I juli 2024 beslutade Tidöpartierna att tillsätta en utredning för att ytterligare skärpa villkoren för anhöriginvandring. Utredningen presenterades i september 2025 och föreslår bland annat att anknytningspersonen som huvudregel ska ha vistats i Sverige i minst två år innan familjemedlemmar ges möjlighet till anhöriginvandring. Om anknytningspersonen har ett tidsbegränsat uppehållstillstånd krävs också att tillståndet är giltigt i minst ett år och att det finns goda utsikter till att beviljas permanent uppehållstillstånd. Utredningen föreslår också att personer som inte omfattas av EU-rättsliga regler – bland annat alternativt skyddsbehövande endast ska möjlighet till anhöriginvandring, och alltså inte rätt till anhöriginvandring. Bland de föreslagna förändringarna ingår även ytterligare skärpningar av försörjningskravet samt en begränsning av möjligheten till anhöriginvandring för par som ännu inte är gifta eller sambos. Förändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027. 

Kommentar: Att kraftigt begränsa rätten till familjeåterförening för alternativt skyddsbehövande riskerar att bryta inte bara mot barnkonventionen men även mot EKMR. Det slogs fast i en dom från Migrationsöverdomstolen (MIG 2020:18). Att Tidöpartierna ändå har gått vidare med ovan nämnda lagförslag visar på en bristande ambition att leva upp till mänskliga rättigheter och Sveriges internationella åtaganden. Begränsningar i familjeåterförening för personer med subsidiär skyddsstatus (till exempel alternativt skyddsbehövande) skulle därutöver kunna utgöra en otillåten inskränkning av rätten till familjeliv enligt art. 8 EKMR. EU har traditionellt ansett familjeåterförening vara en av de viktigaste komponenterna för en lyckad integration, vilket bland annat återspeglas av förordet till familjeåterföreningsdirektivet. I Civil Rights Defenders yttrande fördjupar vi vår kritik mot de lagändringar som trädde i kraft 2023.

Senast uppdaterad: 2025-09-23