Inre gränskontroller

Status: Tidöpartierna utfärdade ett regleringsbrev till Polismyndigheten för 2023, där det bland annat anges att antalet gränskontroller ska ökas med 25 %. Dessutom trädde en ny lagstiftning i kraft samma år, som ger utökade polisiära befogenheter i gränsnära områden. Lagstiftningen innebär bland annat en sänkning av kraven för när inre gränskontroll kan ske, men även för kroppsvisitation och omhändertagande av pass eller andra identitetshandlingar. 

I september 2023 presenterade regeringen ett lagförslag om effektivare verktyg vid inre utlänningskontroll som innebär att det ska införas en möjlighet för myndigheter att vid en inre utlänningskontroll kroppsvisitera en utlänning för att söka efter pass eller andra identitetshandlingar och en möjlighet att omhänderta sådana handlingar. Riksdagen röstade igenom förslaget i november 2023 och lagändringen trädde i kraft den 1 januari 2024. 

I november 2024 presenterades även utredningen om stärkt återvändandeverksamhet som föreslår att polisen ska få utökade möjligheter att genomföra inre utlänningskontroller och att vid dessa kontroller med tvång kunna få beslagta mobiltelefoner eller datorer samt genomföra husrannsakan för att kontrollera en persons identitet. Polisen föreslås också få möjlighet att i vissa fall genomföra kroppsvisitationer för att beslagta och genomsöka telefoner i syfte att kontrollera identiteten. Polisen ska även få använda tvång för att låsa upp individers mobiltelefoner, till exempel genom att hålla fast personen en kort stund medan ansiktsavläsning kan ske. Förslagen föreslås träda i kraft 1 juli 2026. 

Kommentar: Att brottsbekämpande myndigheter ges ytterligare och vidare befogenheter att stoppa och kontrollera enskilda individer för att kontrollera deras vistelserätt innebär en ökad risk för ras-/etnisk profilering.¹ Ras-/etnisk profilering är förbjudet enligt såväl internationell rätt som svensk lag, samt oförenlig med grundläggande rättsstatliga principer om allas lika värde och likhet inför lagen. FN:s Rasdiskrimineringskommitté har vidare identifierat risken för ras-/etnisk profilering som störst vid bland annat identitetskontroller.² I svensk forskning har särskilt ras-/etnisk profilerings samband med inre gränskontroller uppmärksammats.³

Fler personer riskerar att utsättas för etnisk diskriminering om polisen ges utökade möjligheter att kontrollera de som uppfattas vara utlänningar. Oavsett rätt att befinna sig i Sverige eller inte riskerar personer med migrationsbakgrund och rasifierade personer att misstänkliggöras, profileras och kontrolleras på grund av sitt utseende eller var de uppfattas komma ifrån. Det riskerar att skada förtroendet och tilliten till myndigheter, vilket vore skadligt för demokratin.

Vidare medförs en risk för kränkningar av enskildas mänskliga rättigheter. Exempelvis kroppsvisitation är en åtgärd som inskränker rätten till skydd för privatlivet som fastslås i Europakonventionen (artikel 8.1) med vissa begränsade möjligheter till undantag i enlighet med artikelns andra punkt. Kroppsvisitationer utgör en känslig åtgärd som påverkar individens integritet och privatliv och det är därför avgörande att överväga om de åtgärder som vidtas är förenliga med grundläggande mänskliga rättigheter och om de respekterar principen om proportionalitet i varje enskilt fall. Att finna en balans mellan nödvändiga säkerhetsåtgärder och respekten för individens rättigheter är avgörande för att undvika överträdelser av grundläggande friheter och upprätthålla en rättvis och demokratisk samhällsstruktur. Ökade ingripande åtgärder kan skapa en atmosfär av övervakning och misstro, vilket går emot demokratiska värden och principen om respekt för individens värdighet.

Vad gäller lagstiftningen om utökade polisiära befogenheter i gränsnära områden avstyrkte Civil Rights Defenders förslaget i ett remissyttrande. Se även vårt resonemang kring visitationszoner. Enligt Sveriges internationella åtaganden ställs höga krav på effektivitet, proportionalitet, rättssäkerhet, legalitet och objektivitet. Vår kritik grundas både på att kraven inte är uppfyllda, och att förslaget genomfördes trots en bristande människorätts- och konsekvensanalys.

¹ Se, i urval, bl.a., Granér, R., Patrullerande polisers yrkeskultur, 2005; SOU 2005:60, ”Röster om etnisk diskriminering”, 2005; Kalonaityté, V., Kawesa, V., Tedros, A., ”Att färgas av Sverige: upplevelser av diskriminering och rasism bland ungdomar med afrikansk bakgrund i Sverige, Diskrimineringsombudsmannen, 2007; Wieslander, M., Ordningsmakter inom ordningsmakten: diskurskamp, dilemman och motstånd i blivande polisers samtal om mångfald, 2014. Schclarek Mulinari, ”Slumpvis utvald – ras-/etnisk profilering i Sverige”, 2017.
² CERD, General Recommendation No. 36 (2020) on preventing and combating racial profiling by law enforcement officials, CERD/C/GC/36, 17 December 2020, para. 18.
³ Hydén, S., Lundberg, A., Inre utlänningskontroll i polisarbetet – mellan rättsstatsideal och effektivitet i Schengens Sverige, 2004.

Senast uppdaterad: 2024-12-03