Hemliga tvångsmedel mot barn
Status: Tidöpartierna tillsatte under 2023 en utredning med uppdrag att hitta åtgärder som skulle hjälpa polisen och åklagare med att förhindra, utreda och lagföra brott som begås av unga personer. Detta omfattar bland annat möjligheten att använda hemliga tvångsmedel mot barn under 15 år som begår brott. Uppdraget redovisades den 18 december 2024. Den 30 april 2025 meddelade regeringen att man bestämt sig för att gå vidare med utredningen och föreslog att hemlig avlyssning och övervakning av elektronisk kommunikation ska få användas för att utreda vissa allvarliga brott där den misstänkte inte har fyllt 15 år. Preventiva tvångsmedel ska också få användas för att förebygga och förhindra att barn deltar i allvarlig brottslighet. Det krävs alltså inte misstanke om ett konkret brott för att myndigheter ska kunna avlyssna barn, utan endast en bedömning om att det finns en påtaglig risk för att en person kommer att utöva någon brottslig aktivitet.
Kommentar: Att använda hemliga tvångsmedel mot barn som inte har nått straffbar ålder utgör ett mycket allvarligt intrång i barnets personliga integritet, som skyddas av artikel 16 i barnkonventionen. De uppgifter som samlas in genom hemlig övervakning kan göra det möjligt att dra mycket precisa slutsatser om barnets privatliv, och i detalj kartlägga vanor i vardagslivet och sociala relationer.1 Att myndigheter har en sådan möjlighet kan ge barn känslan av att de ständigt bevakas. Detta kan innebära allvarliga negativa psykologiska effekter för barn och skada deras relation till samhället från en tidig ålder.2 Särskilt när det används utan att det finns någon misstanke om att barnet begått ett brott.
Användningen av hemliga tvångsmedel är till sin natur mycket svår att granska. Det är därför viktigt att lagstiftningen endast tillåter en begränsad, välavvägd och effektiv användning av sådana medel. Detta kräver en noggrann behovs- och proportionalitetsbedömning. Det finns väldigt lite forskning som pekar på att hemliga tvångsmedel mot barn är effektiva. Kriminella är ofta medvetna om polisens arbetssätt och därför har ett omfattande säkerhetstänk. Enligt Brå lämnas ofta telefoner hemma, SIM-kort byts ut, och man är försiktig i sin kommunikation och använder sig av krypterade chattar som lämnar begränsade digitala spår.3 Det är inte heller särskilt vanligt att barn deltar i den övergripande planeringen av allvarliga brott, eftersom många kriminella nätverk är hierarkiska och de yngsta barnen betraktas som utbytbara.4 Det går därför att ifrågasätta nyttan av användningen av hemliga tvångsmedel mot barn ur ett människorättsperspektiv.
1 Europadomstolen, De förenade målen C-293/12 och C-594/12, Digital Rights Ireland och Seitlinger m.fl., dom den 8 april 2014, s. 27.
2 Europadomstolen, De förenade målen C-203/15 och C-698/15, Tele 2 mot Post- och telestyrelsen m.fl., dom den 2 december 2016, s. 100.
3 Brå, rapport 2023:4 om utredning och uppklarning av dödligt våld i kriminell miljö, s. 55; Justitieutskottets betänkande 2019/20:JuU21.
4 Brå, rapport 2023:13 om barn och unga i kriminella nätverk, s. 66; Jfr SOU 2024:93 s. 382; Polisen, rapport A193.902/2021, s. 13.
Senast uppdaterad: 2025-05-06
