Frågor och svar om angiverilagen och kampanjen Alla mot angiveri

Här svarar vi på vanliga frågor om angiverilagen och vår kampanj Alla mot angiveri. Har du fler frågor som du inte hittar svaret på här, hör av dig till backademokratin@crd.org.

Vad är angiverilagen?

Angiverilagen existerar inte idag. Men förra året meddelade Tidöpartierna att en statlig utredning skulle få i uppdrag att undersöka hur offentligt anställda ska tvingas ange papperslösa personer till Migrationsverket och Polismyndigheten, alltså hur en angiverilag ska fungera. Utredningen pågår just nu och kommer att presenteras den 29 november 2024. Efter att utredningen har presenterats kommer regeringen att ta fram ett lagförslag som riksdagen därefter kommer att rösta om. 

Varför kallar ni den angiverilagen, det heter ju informationsplikt?

Regeringen har valt att kalla förslaget för informationsplikt. I Tidöavtalet nämns också anmälningsplikt. Men att tvinga offentligt anställda att rapportera och ange andra personer till statliga myndigheter är en form av angiverilagstiftning. Därför kallar vi lagen för vad det är; en angiverilag. Det menar vi är ett mer korrekt sätt att beskriva lagen som bättre speglar vad den innebär i praktiken.

Vad händer med namninsamlingen?

Namninsamlingen kommer att lämnas över till företrädare för Sveriges regering.

Hur sparas mina personuppgifter?

Alla som skriver under Civil Rights Defenders namninsamling godkänner våra riktlinjer för personuppgiftshantering. Via länken kan du läsa mer om hur vi behandlar olika individers personuppgifter, varför vi gör det, hur länge vi gör det och vilka vi kan komma att dela personuppgifterna med.

Det finns ju andra kampanjer mot angiverlagen, varför gör ni en ny?

Motståndet mot angiverilagen är stort och flera kampanjer och upprop mot angiverilagen har startats, exempelvis Skiftets namninsamling och kampanjen “Vi anger inte”. Såväl organisationer och fackförbund som privatpersoner och offentligt anställda har protesterat mot förslaget om en angiverilag.

Nu är det inte lång tid kvar innan utredningen presenteras och med denna kampanj vill vi väcka liv i debatten. Vi vill synliggöra det stora och breda motstånd som finns mot en angiverilag och få våra politiker att förstå att en sådan lag kränker mänskliga rättigheter och hör inte hemma i ett demokratiskt samhälle.

Vad betyder papperslös?

Det finns ingen exakt definition av ”papperslös”, men vanligtvis avses personer som saknar tillstånd att vistas i Sverige. Begreppet papperslös kan ge intryck av att personen saknar giltiga identitetshandlingar, vilket är missvisande och felaktigt. Det handlar alltså om huruvida en person som befinner sig i Sverige har laglig rätt att vistas här eller inte. Här inkluderas personer som fått avslag på sin asylansökan, personer som blivit kvar i landet när visum eller annat tillstånd löpt ut eller personer som på andra icke konventionella sätt kommit till Sverige, till exempel offer för människohandel. Barn som föds i Sverige av papperslösa föräldrar är också papperslösa om de inte har sökt och fått tillstånd att vistas här.

Vilka rättigheter har papperslösa?

När det gäller sjukvård har papperslösa rätt till vård som inte kan vänta, så kallad nödvändig vård eller vård som inte kan anstå. Här ingår bland annat tandvård, mödrahälsovård, vård vid abort och preventivmedelsrådgivning. Barn som lever i papperslöshet har rätt till sjukvård, men också rätt att gå i skolan, på exakt samma sätt som alla andra barn i Sverige.

Hur strider angiverilagen mot mänskliga rättigheter?

Om angiveriförslaget blir verklighet skulle människors mest grundläggande mänskliga rättigheter, som rätt till sjukvård och utbildning, kränkas. Det strider mot bland annat barnkonventionen som Sverige har förbundit sig att följa och som gäller som svensk lag. Enligt konventionen har alla barn, oavsett juridisk status, en ovillkorlig rätt till utbildning.

Rättigheter får inte förbli teoretiska, utan måste vara nåbara i praktiken. Det innebär att även om rätten till utbildning och vård kvarstår i teorin, trots en angiverilag, riskerar den praktiska konsekvensen bli att människor av rädsla avstår från all myndighetskontakt.

FN har nyligen uttryckt oro kring informationsplikten och rekommenderar att Sverige vidtar åtgärder för att säkerställa att ingen migrationsreglering hindrar migranters lika tillgång till grundläggande rättigheter, som hälsovård och utbildning, i synnerhet vad gäller barn och papperslösa.

Hur påverkas vår demokrati av en angiverilag?

En angiverilag förändrar i grunden samhällets syn på människors lika värde, där de fri- och rättigheter som ska gälla alla bara gäller några. Sveriges demokrati står fortfarande stark – men om angiverilagen blir verklighet får det långtgående konsekvenser för hela samhället och vår demokrati. I slutändan leder förslaget till ett angiverisamhälle med minskad tillit till svenska myndigheter.

Barn kommer inte att våga gå till skolan, sjuka kommer inte att våga söka vård och offentligt anställda kan komma att straffas om de vägrar involveras i jakten på en redan utsatt grupp. En angiverilag ökar också risken för att personer med migrationsbakgrund och människor som rasifieras utsätts för mer etnisk diskriminering och profilering. Oavsett om personer har rätt att vistas i Sverige eller inte kommer de att misstänkliggöras och kontrolleras på grund av sitt utseende eller var de uppfattas komma ifrån.

Det skadar tilliten i samhället. Det är mycket allvarligt eftersom tillit till statliga institutioner och myndigheter är en grundpelare för en välfungerande demokrati. Den är viktig för politiskt deltagande och nödvändig för att kunna ta itu med samhällets utmaningar och problem.

Motverkar angiverilagen skuggsamhället?

Nej. Vi menar att en angiverilag inte motverkar skuggsamhället, vilket Tidöpartierna sagt är syftet med att införa en sådan lag. Lagen skulle snarare vara kontraproduktiv och driva papperslösa personer ännu längre bort från samhället.

Vilka jobb kommer att omfattas av lagen?

I Tidöavtalet framgår att offentligt anställda ska bli skyldiga att ange papperslösa till polisen och Migrationsverket. Det kan vara allt ifrån en vaktmästare på en skola till en receptionist hos tandläkaren. Lärare, läkare och sjuksköterskor är några av de större yrkesgrupper som kan omfattas. I Tidöavtalet nämns dock att det kan finnas situationer där en anmälan skulle strida mot ömmande värden, till exempel i sjukvården, och att undantag därför behöver utredas.

Vad tycker ni om att göra undantag för vissa yrkesgrupper?

Det diskuteras om specifika yrkesgrupper ska undantas från angiverilagen. Men att göra undantag för vissa yrkesgrupper löser inte grundproblemet att mänskliga rättigheter kommer att kränkas, fler kommer att utsättas för etnisk diskriminering och vår demokrati riskeras att försvagas. Det kan också vara svårt för en enskild att veta vilka offentliganställda som har en skyldighet att ange eller inte.

Finns det inte en risk för att ni får papperslösa att tro att de inte kan söka vård eller gå i skolan?

Vi är medvetna om att det finns en risk att personer som är papperslösa missuppfattar vår kampanjs budskap. Det har vi haft i åtanke och det har varit avgörande för hur vi valt att kommunicera om frågan. Men för att stoppa angiverilagen måste vi uppmärksamma förslaget.  

På Civil Rights Defenders granskar och uppmärksammar vi politiska förslag som strider mot mänskliga rättigheter, som exempelvis angiveriförslaget. Att aktivt delta i samhällsdebatten och uppmärksamma allmänheten, beslutsfattare och andra makthavare på detta är viktigt för att vi ska kunna påverka politiska beslut.  

Vi har delat information som vänder sig till papperslösa om vilka rättigheter papperslösa har och vart man kan vända sig för rådgivning eller stöd. Vi är också tydliga med att lagen inte ännu har tagits fram eller klubbats igenom. 

Är du papperslös? Läs mer om hur du kan söka vård och få juridiskt stöd här.

Ska inte ni vara opolitiskt bundna?

Civil Rights Defenders är en partipolitiskt och religiöst obunden organisation. Det innebär att vi inte tar ställning för eller emot ett visst parti, varken i Sverige eller i andra länder. Däremot tar Civil Rights Defenders alltid ställning för de mänskliga rättigheterna. Vi granskar statsmakter och andra makthavare och utkräver ansvar när lagstiftning eller dess tillämpning står i strid med de medborgerliga och politiska rättigheterna.