Förlust i Arbetsdomstolen: Kvinna nekad arbete på grund av slöja – plagget anses provocera 

I dag kom domen i fallet där Civil Rights Defenders stämt en arbetsgivare för att ha nekat en muslimsk kvinna arbete på grund av att hon bar slöja. Arbetsdomstolen gav arbetsgivaren rätt. 

– Vi är besvikna över domen. Policyer som förbjuder slöja är problematiska ut ett diskriminerings- och religionsperspektiv. Det drabbar muslimska kvinnor oproportionerligt och nekar dem möjligheter på arbetsmarknaden på ett sätt som vi menar står i strid med lagstiftningen, säger John Stauffer, chefsjurist på Civil Rights Defenders. 

När Sara* ville börja bära slöja på sin arbetsplats fick hon veta att det inte var tillåtet. Civil Rights Defenders stämde därefter hennes arbetsgivare, säkerhetsbolaget Rapid Säkerhet AB, för diskriminering. Fallet har tidigare avgorts i tingsrätten, men har därefter tagits upp i Arbetsdomstolen. I dag kom domen. Arbetsdomstolen valde att gå på samma linje som tingsrätten och gav säkerhetsbolaget rätt. 

– Domen öppnar upp för diskriminering på grund av religion i arbetslivet. Den innebär att det i praktiken är fritt fram för arbetsgivare att utesluta muslimska kvinnor från arbete med hänvisning till rasismen i samhället och risken för hat, säger John Stauffer.

Ett tydligt fall av diskriminering menar Civil Rights Defenders 

Rapid Säkerhet AB har sedan händelsen för två år sedan hänvisat till sin neutralitetspolicy om politiska, filosofiska eller religiösa symboler och uttryck under arbetstid, samt att förbudet handlar om företagets arbetsmiljöansvar och de anställdas egen säkerhet.  

Civil Rights Defenders, som är juridiskt ombud, menar dock att Sara utsatts för diskriminering eftersom hon missgynnats på ett sätt som har samband med hennes religion. 

– Det här är ett tydligt fall av diskriminering där arbetsgivaren inte bara nekar vår klient att arbeta, utan även tillämpar regler som gör att många muslimska kvinnor utesluts helt och begränsar deras möjligheter att vara en del av arbetslivet, säger John Stauffer. 

Plagget ansågs provocera 

Ett skäl som anförts har varit att slöjan provocerande för människor och att de som bär den riskerar att bli utsatta för våld. Här höll rätten med och skriver i sina domskäl att “Beträffande själva riskbedömningen som sådan, är det enligt Arbetsdomstolens mening uppenbart att politiska, filosofiska och religiösa symboler i vissa situationer kan uppfattas som provocerande för personer med motsatta sympatier och övertygelser”. 

– Det är beklagligt att domstolen accepterat en ordning där man kan utesluta personer från förvärvslivet för att de riskerar att utsättas för hot och hat. Arbetsgivare behöver vidta förebyggande åtgärder för att säkerställa en trygg och säker arbetsmiljö för anställda; att utesluta grupper i samhället från arbete är varken en lämplig eller proportionerlig åtgärd, det är snarast att underblåsa fördomar och rasism, säger John Stauffer.

Svårare för muslimska kvinnor i arbetslivet 

Som arbetsgivare omfattas Rapid Säkerhet AB av diskrimineringsförbudet i diskrimineringslagen, som innebär att en arbetsgivare inte får utsätta sina arbetstagare för diskriminering. Civil Rights Defenders menar även att Rapid Säkerhet AB:s agerande står i strid med religionsfriheten enligt regeringsformen, där den formuleras som “frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion”. Skäl som Arbetsdomstolen alltså inte ansåg tillräckliga. 

– Vi ser en oroande utveckling i samhället där muslimer i allt större utsträckning ifrågasätts, inte minst kvinnor. Därför är det viktigt att arbetsgivare, både offentliga och privata, tar sitt ansvar och säkerställer att personer inte diskrimineras på grund av sin religion, säger John Stauffer.

Civil Rights Defenders ser nu över hur frågan ska tas vidare och undersöker möjligheterna att lyfta fallet internationellt. 

Läs tidigare artikel om fallet här.

*Civil Rights Defenders har valt att anonymisera klientens namn. Sara heter egentligen något annat.