Rapport från Brå bekräftar Civil Rights Defenders problembild om etnisk- och rasprofilering

Polisen använder sig av diskriminerande etnisk profilering och majoriteten av poliser är negativt inställda till att införa visitationszoner. Det visar Brottsförebyggande rådets rapport som släpptes idag. Civil Rights Defenders ser att rapporten bekräftar den problembild som vi länge påtalat, att polisen systematiskt genomför diskriminerande kontroller.

– Vi kan inte acceptera ett samhälle där rättssäkerhet bara gäller för vissa grupper. Nu måste polisen ta till sig av Brå:s rekommendationer och systematiskt arbeta för att motverka diskriminering, säger Aida Samani, senior jurist på Civil Rights Defenders.

Kränkande poliskontroller

Att bli utsatt för omotiverade och kränkande poliskontroller utgör en del av vardagen för många personer som tillhör etniska minoriteter i Sverige eller som rasifieras. Det visade Civil Rights Defenders rapport Slumpvis utvald som togs fram tillsammans med Kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet år 2017.

Civil Rights Defenders har under flera år insisterat på att Brottsförebyggande rådet (Brå) ska få i uppdrag att ta fram en rapport om etnisk- och rasprofilering i polisens arbete. Idag kom rapporten som visar att det finns systematiska skillnader utifrån etnicitet i polisens misstankar om narkotikabrott.

– Rapporten bekräftar den problembild som vi sedan länge har påtalat, nämligen att polisen genomför diskriminerande kontroller. Personer med bakgrund i Afrika och Västasien kontrolleras ofta felaktigt och möjligheterna för personer som diskriminerats av polis att utkräva ansvar är väldigt begränsade, säger Aida Samani, senior jurist på Civil Rights Defenders.

Brist på vägledning 

I rapporten konstaterar Brå att polisen saknar vägledning för att förebygga diskriminerande profilering och att träffsäkerheten vid kontroller som grundas på misstanke om narkotikabrott är som lägst när poliser initierat misstanken, jämfört med väktare eller arrestvakter. Samtidigt konstaterar Brå att det finns små möjligheter för de som diskrimineras att driva ärenden om diskriminering och att polisen utför identitetskontroller utan lagstöd.

– Polisen behöver ta fram vägledning för profilerings- och kontrollarbetet, följa upp träffsäkerheten i kontroller, stärka sin dokumentation av kontroller och införa ett system där de som kroppsvisiteras kan få ett digitalt kvitto, säger Aida Samani, senior jurist på Civil Rights Defenders.

Majoriteten poliser negativa till visitationszoner 

Idag omfattas inte diskriminerande åtgärder av polis i diskrimineringslagen. Ett lagstiftningsförslag som skulle göra det möjligt för enskilda att utkräva ansvar från polisen föreslogs under förra mandatperioden.

– Regeringen behöver omedelbart gå vidare med det lagstiftningsförslag som skulle göra det möjligt för personer som diskriminerats av polis att få upprättelse. Det gäller inte minst eftersom regeringen driver en politik som ökar polisens kontakter med enskilda. Regeringen bör också ta till sig av att majoriteten av de poliser som tillfrågats i Brå:s rapport inte uppfattar visitationszoner som ett viktigt verktyg, säger Aida Samani, senior jurist på Civil rights Defenders.

Event: “Etnisk- och rasprofilering i polisens arbete – vad vet vi?”

Hur ägnar sig polisen åt diskriminerande kontroller? Vad kan Polismyndigheten göra för att förebygga det? Den 23 november arrangerar Civil Rights Defenders ett seminarium om etnisk- och rasprofilering i polisens arbete med utgångspunkt i Brå:s rapport. Brå kommer att presentera resultatet av rapporten, som sedan kommer att diskuteras av Civil Rights Defenders och kriminologen Leandro Mulinari. Även Polismyndigheten har tillfrågats om att ha en representant i panelen. 

Seminariet äger rum torsdag 23 nov kl 17.30 på Medelhavsmuseet i Stockholm. Anmäl dig till eventet här.