Rapport med resultaten av 2022 års tvångsvårdsenkät
Under år 2022 genomförde Civil Rights Defenders och Riksförbundet för Social och Mental Hälsa en enkätundersökning om hur mänskliga rättigheter efterföljs inom tvångsvården. Enkäten vände sig till personer som har varit intagna i tvångsvård någon gång under de senaste fem åren. Syftet var att inhämta synpunkter från personer som har egen erfarenhet av tvångsvård inom låst institution. Undersökningen genomförs vartannat år, för att kunna följa hur situationen utvecklas över tid. Resultaten i årets rapport bygger på 275 enskilda personers upplevelser och kommer att användas för påverkansarbete på lokal, regional, nationell och internationell nivå. Vår förhoppning är att rapporten även ska vara till nytta för tvångsvårdens ledning och personal.
Läs rapporten här.
Hälften av 2022 års respondenter svarar att de utsatts för tvångsåtgärder den senaste gången de befann sig i tvångsvård. Av dessa anser endast 18 procent att tvångsåtgärden var nödvändig och bara 24 procent svarar att de fick möjligheten till uppföljningssamtal efter tvångsåtgärden upphört.
Resultaten visar på brister i grundläggande rutiner. Den låga andelen positiva svar är oroväckande då uppföljningssamtal fyller en mycket viktig funktion och ger den enskilde möjlighet att beskriva upplevelsen och vilka effekter tvångsåtgärden medfört. Resultaten bekräftar dock den kritik som Sverige har fått exempelvis från FN:s tortyrkommitté, säger Annika Åkerberg, människorättsjurist, Civil Rights Defenders
59 procent av respondenterna svarar att de utsatts för indirekt tvång den senaste gången de befann sig i tvångsvård. Det kan bland annat handla om hot om repressalier om man inte lyssnar på personalen. Att en majoritet av respondenterna vittnar om indirekt tvång är allvarligt och bekräftar återkommande vittnesmål om maktlöshetskänslor i tvångsvården. 37 procent av respondenterna svarar också att de låtit bli att anmäla något de tyckt varit fel av rädsla för konsekvenserna.
Många av de som besvarat enkäten upplever brister i viktiga och grundläggande rättighetsfrågor på institutionerna. Det betyder att vi behöver arbeta hårdare för att säkra enskildas rättigheter inom tvångsvården men också dra lärdomar av goda exempel, säger Annika Åkerberg, människorättsjurist, Civil Rights Defenders
Om tvångsvårdsenkäten
Enkätundersökningen genomförs vartannat år under perioden 16 maj –30 juni för att på så sätt bli uppföljningsbar. De vårdformer som omfattas är psykiatrisk tvångsvård, rättspsykiatrisk vård samt ungdomsvård och missbruksvård på SiS-hem. Smittskyddsvård är undantaget från denna enkät då vi inte kan garantera anonymitet på grund av antalet personer som omfattas av denna vårdform är ytterst få i jämförelse med övriga vårdformer. Syftet med enkäten är att kartlägga mänskliga rättigheter inom tvångsvården och ge enskilda individer möjlighet att göra sin röst hörd. Den riktar sig till personer som är eller har befunnit sig i någon typ av tvångsvård under de senaste fem åren. Enkäten täcker exempelvis frågor om möjligheten att vara delaktig i valet av behandlingsmetod, upplevelser av tvång, trygghet, tillgång till information om rättigheter och andra frågor som handlar om enskildas mänskliga rättigheter inom tvångsvården.
