Att vara journalist i Azerbajdzjan har nu blivit ännu svårare

Azerbajdzjan är ett av de värsta länderna i världen när det kommer till pressfrihet. Förra året hamnade landet på 167:e plats av 180 länder i Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex. Nu har presidenten godkänt en ny lag som gör de azerbajdzjanska journalisternas arbete ännu svårare.  

Den nya lagen godkändes tidigare i år, trots protester från journalister och omvärlden. Enligt lagen måste journalister registrera sig i ett statligt register för att kunna arbeta. Är man inte registrerad är det olagligt att arbeta som journalist, dock måste man uppfylla en rad krav för att kunna registrera sig. 

Samira Ahmadbeyli är journalist i Azerbajdzjan och skriver för Maydan TV. Hon arbetar även för JAM news. Hon har jobbat som journalist sedan 1997 och var länge redaktör på The Institute for War and Peace Reportings kontor i Azerbajdzjan. Vi har pratat med Samira om den nya lagen och hur den påverkar hennes arbete.  

Hur fungerar det nya medieregistret? 

Enligt den nya lagen måste journalister och medier vara registrerade i ett statligt register, det finns dock runt 15 krav för att man ska kunna registrera sig. Till exempel måste du ha en universitetsexamen och tre års arbetslivserfarenhet.  

Den som någon gång blivit dömd för något kan inte heller registrera sig och i Azerbajdzjan har många journalister dömts till brott just på grund av sitt arbete. Ett annat krav är att journalister bara får arbeta för medier som är registrerade. Oberoende medier som Radio Liberty och Maydan TV har inte kunnat registrera sig i landet sedan 2015 och de som arbetar för dessa medier kan därför inte registrera sig. 

Vad innebär lagen för azerbajdzjansk media? 

Lagen gäller inte bara journalister utan alla som sprider information. Den begränsar oberoende medier och journalister totalt och klassar dem som “illegala”.  

Lagen infördes tidigare i år och den 15 februari skedde en incident. Polisen grep en grupp oberoende journalister som bevakade en demonstration. De blev tillsagda att de enligt den den här lagen inte är journalister och därför inte har rätt att ta bilder. På polisstationen blev en av de gripna journalisterna slagen av polismännen. 

“Med den nya lagen är de brutala attackerna och förtrycket mot media lagligt.” 

De statligt kontrollerade medierna bevakar aldrig regionala frågor eller protester, de oberoende medierna är de enda som informerar medborgarna om detta. Nu har de berövats rätten att få veta vad som händer i landet. Situationen var allvarlig redan innan den nya lagen kom och det fanns flera restriktioner för medier. Men nu har förtrycket blivit lagligt.  

Sedan 2015 har flera oberoende mediers kontor stängts ner, bland annat Radio Liberty, Maydan TV och Azadliq. Flera journalister har blivit fysiskt attackerade eller gripits. Tidigare fanns det inget lagligt stöd för våldet och attackerna. Nu gör det det. Med den nya lagen är de brutala attackerna och förtrycket mot media lagligt.  

Hur påverkar den nya lagen journalister i landet?  

Oberoende journalister kan inte delta på officiella möten eller regeringens presskonferenser, de har inte heller rätt att ge sina källor meddelarskydd. De måste nu hitta sätt att jobba utan att myndigheterna vet om det, annars riskerar de att anklagas för olagligt journalistiskt arbete. 

Kommer du fortsätta ditt arbete som journalist? 

Jag kan inte ens tänka tanken på att sluta arbeta som journalist. Lagen strider mot internationella konventioner och mot grundlagen.  

“Vi oberoende journalister kommer inte ge upp. Vi kommer överklaga beslutet om lagen.” 

Vi kommer bevaka hur situationen utvecklar sig och när vi stöter på problem kommer vi hitta sätt att lösa dem. Med all teknik som finns idag är det omöjligt att helt stoppa informationsflödet. Vi oberoende journalister kommer inte ge upp. Vi kommer överklaga beslutet om lagen och vi kommer vända oss till Europadomstolen.