”Kvinnor ska inte bevaka politik”

Villkoren för kvinnliga journalister i Etiopien är tuffa. Landet har begränsad pressfrihet och medievärlden är starkt mansdominerad. För att ändra på det har Ethiopian Media Women Association och Civil Rights Defenders bildat en mötesplats för kvinnliga journalister. Målet är att öka kvinnors deltagande i media.
– Utan att fler kvinnors får ta plats och göra sina röster hörda kommer vi inte att kunna få en demokratisk övergång i landet, säger Aklile Solomon, programansvarig på Civil Rights Defenders.

På stolar utställda längs väggarna på ett hotell i Hawassa i södra Etiopien sitter 11 kvinnor och pratar om hur det är att vara kvinna och arbeta som journalist i landet. Deltagarna kommer från olika organisationer och medier. Några arbetar som programledare, andra som journalister i fält. Det de har gemensamt är att de är kvinnor som arbetar i en mansdominerad värld, i ett land där det råder begränsad pressfrihet.

– I regionen där jag bor är har kvinnor lägre anseende än män. Det märks både i samhället och på arbetsplatserna. Cheferna tar med sig synen på kvinnor in på arbetsplatsen. Förtrycker de kvinnor hemma gör det på kontoret också. Vi blir inte respekterade och de tror inte att vi har kapaciteten att arbeta hårt även om vi bevisar motsatsen. En kvinna som arbetar lika hårt som, eller hårdare än, en man får ändå inte samma erkännande för det, säger en av deltagarna på kvällens träff.

”Cheferna tar med sig synen på kvinnor in på arbetsplatsen. Förtrycker de kvinnor hemma gör det på kontoret också”

Etiopien rankas först på plats nummer 101 av 180 länder i Reportrar utan gränsers lista över tillståndet för pressfriheten i världen. När nuvarande premiärminister Abiy Ahmed kom till makten 2018 ledde det till flera reformer på pressfrihetsområdet men på senare tid har villkoren för det fria ordet försämrats kraftigt. Journalister fängslas, ofta på oklara grunder, brott mot journalister utreds inte ordentligt och det är svårt att få tillgång till att rapportera från de konflikthärjade områdena i landet. Det kan också vara svårt att få korrekt information från officiella källor.

– Läget för journalistiken och det fria ordet har blivit bättre efter 2018. Fler människor vågar säga sin mening öppet både i medierna och i sociala medier. Men det finns fortfarande väldigt stora utmaningar. Det finns en stark polarisering och medierna används fortfarande av makten för att föra en agenda, säger en av deltagarna.

Tunga ämnen till män, mjuka till kvinnor

Rundabordssamtalen anordnas av Civil Rights Defenders och den lokala organisationen Ethiopian Media Women Association (EMWA). Här får deltagarna möjlighet att möta andra kvinnliga journalister, dela erfarenheter och stötta varandra. Tanken med projektet är att skapa nätverk och öka solidariteten bland kvinnliga journalister. Målet är att det ska leda till att fler kvinnor ska arbeta som journalister och kunna ta större plats i medieutrymme i landet.

– Inget land kan bli en demokrati fullt ut om inte kvinnor har samma rättigheter och möjligheter att delta i samhället som män. Ett sätt att delta är genom att göra sin röst hörd. Fler kvinnor i medierna dessutom till fler perspektiv i medierapporteringen och gör att kvinnor blir mer inkluderade i de offentliga diskussionerna, säger Aklile Solomon programansvarig på Civil Rights Defenders.

Rundabordssamtalen har olika teman och behandlar frågor som ”fake news”, hur det är att arbeta som funktionshindrad journalist, eller hur det är att arbeta med att bevaka valet i landet. Många deltagare berättar att kvinnliga journalister har svårt att få ledande positioner inom media, de får ofta dålig ersättning för det arbete de lägger ner och de nekas ofta att få arbeta med de tyngre frågorna. Och om de skulle protestera är de rädda att de skulle förlora sina jobb. På ett av rundabordssamtalen berättar en kvinna om en dag när hon var ny i yrket och en av tidningens chefredaktör behövde en journalist för att bevaka en större politisk händelse i landet. Chefredaktören klev in i rummet där det satt flera kvinnliga journalister och en kvinnlig redaktör. Till deltagarens stora förvåning svarade den kvinnliga redaktören att det inte fanns någon journalist som kunde ta uppdraget.

– Jag kunde inte förstå varför hon sa att det inte fanns någon för uppdraget när hon satt i ett rum fullt med journalister, men hon svarade att vi kvinnor bara skulle arbeta med att bevaka sociala frågor och hälsofrågor.

Nästa steg – fler kvinnor i ledningen

Hittills har det hållits åtta träffar och fler än 120 personer har deltagit. Kvinnorna som medverkat fortsätter att hålla kontakten via en chattgrupp där de delar information, kommer med tips och hjälper varandra.

– Förut trodde jag att den här typen av diskriminering bara förekom på min arbetsplats men när jag kom hit och hörde mina medsystrar berätta om samma utmaningar förstod jag att det ser ut så här överallt. Om vi hade haft en sådan här förening tidigare där vi hade kunnat prata om våra erfarenheter hade vi kunnat hitta lösningar tillsammans. Nu när vi har det finns ingen återvändo. Vi kommer att dela det vi lärt oss här med våra systrar som arbetar inom media och gå samman för att förbättra villkoren för kvinnor i branschen.

Programmet pågår fram till mars 2022, därefter kommer EMWA själva att driva arbetet vidare. Under projektets gång har organisationen vuxit sig starkare, fått fler medlemmar och kunnat skaffa nya, större lokaler.

– Genom träffarna har vi också fått uppslag på ämnen som vi behöver arbeta mer med för att försöka förbättra situationen för kvinnliga journalister. Både i vårt påverkansarbete och i olika projekt vi driver. Bland annat kommer vi att arbeta för att kvinnorna ska få de befordringar som de förtjänar. Vi behöver få fler kvinnor i ledande positioner, säger Azeb Demeke, programansvarig på EMWA.