Burma – Vad har hänt sen kuppen?

Det har gått över sju månader sedan militärkuppen i Burma. Militären håller grepp om makten genom våld och massiva protester pågår runt om i landet. Situationen intensifierades ytterligare när exilregeringen National Unity Government förklarade krig mot militärjuntan. Tillsammans med lokala partnerorganisationer bevakar Civil Rights Defenders situationen och fortsätter att stötta människorättsförsvarare i landet.

Den 1 februari genomförde militären en kupp och tog kontroll över Burma. Den demokratiskt valda regeringen störtades och flera parlamentsledamöter häktades. (Läs mer om kuppen och de underliggande orsakerna här).

Sen övertagandet har militärregimen dödat 1 093 och arresterat 8 184 personer i sin strävan att behålla kontroll över landet. Trots den repressiva regimens våldsamheter fortsätter stora delar av befolkningen att visa motstånd.

Huvudaktörer i protesterna

Militärens försök att ta kontroll över Burma har mötts av protester, bojkotter, strejker och civil olydnad. Delar av motståndet är organiserat och koordinerat medan andra protester sker spontant eller genom löst sammansatta grupper eller rörelser. 

Civil Disobedience Movement (CDM)

Civil Disobedience Movement är en rörelse bland statsanställda snarare än en officiell organisation. De motsätter sig militärkuppen genom bland annat gatuprotester, arbetsvägran eller genom att trotsa militärens order. Runt 400 000 tjänstemän deltar i rörelsen, inklusive poliser, soldater, läkare, lärare och regeringstjänstemän. De som deltar tar stora risker då de riskerar att förlora sina jobb, arresteras och vräkas från sina bostäder.

National Unity Government (NUG)

Den 16 april formades National Unity Government (NUG). Gruppen består främst av avsatta parlamentsledamöter och inkluderar representanter från National League for Democracy (det demokratiskt valda regeringspartiet), rebellgrupper från etniska minoriteter och representanter från flera mindre politiska partier. NUG har tagit rollen av exilregering och arbetar för att andra stater ska erkänna gruppen som den legitima regeringen i Burma. NUG har fått visst internationellt erkännande och har stöd från en majoritet av befolkningen. Militärjuntan har förklarat organisationen olaglig.

People’s Defence Force (PDF)

Den 5 maj bildade NUG den militära grenen People’s Defence Force (PDF) för att kunna bemöta militärjuntans våld. PDF består av olika milisgrupper runt om i landet och har på senare tid även lockat till sig yngre människor som är beredda att ta till vapen i kampen för demokrati och för att kunna försvara sig mot militärjuntans brutalitet. Många unga vapentränas på landsbygden av de etniska militära grupper (Ethnic Armed Organisation, EAO) som stridit mot militären i årtionden.

The People’s Defensive War

Tisdagen den 7 september introducerade presidenten av NUG, Duwa Lashi La, vad han kallar People’s Defensive War. I ett livesänt tal uppmanade han alla milisgrupper och EAO:s att attackera militären. Han uppmuntrade även Burmas befolkning att göra uppror mot militärregimen och stötta PDF i deras kamp mot militären. Sen dess har våldet och sammandrabbningarna mellan PDF och militären ökat.

”Vilka alternativ har Burmas befolkning kvar när de har blivit inträngda i ett hörn och mördare knackar på deras port, natt som dag?”

Situationen är oroande och risken för mer våld är överhängande. Efter månader av protester ser många burmeser ingen annan utväg än att ta till vapen mot militären.

”Flera internationella aktörer har uttryckt ett missnöje med People’s Defencive War. Men vilka alternativ har Burmas befolkning kvar när de har blivit inträngda i ett hörn och mördare knackar på deras port, natt som dag?”, säger en representant från en av Civil Rights Defenders partnerorganisationer i Burma.

Vad vi gör

Civil Rights Defenders fortsätter att övervaka situationen i landet i nära samarbete med våra burmesiska partnerorganisationer.

Tillsammans med våra partner bedriver vi påverkansarbete och opinionsbildning i syfte att informera om vad som händer i landet och påverka aktörer att agera för att återinföra demokratin.

Sedan kuppen inleddes har totalt 358 burmesiska aktivister och människorättsförsvarare fått ta emot stöd från Civil Rights Defenders akutfond. I Burma går majoriteten av stödet till att bidra med säkert boende för människorättsförsvarare, men vi har också erbjudit trygga kontorsplatser och säkra kommunikationsvägar. Behovet av stöd är omfattande.

”Något av det mest angelägna just nu är säkerheten för människorättsförsvarare och deras familjer. De vet inte när de kommer bli arresterade och måste gömma sig. Eftersom de flyr från en plats till en annan behöver de trygga boenden, telefoner, kontantkort, mat, medicin, fickpengar och pengar till transporter”, säger en representant från en lokal partnerorganisation.