Studenter presenterar nytt innovationskoncept med fokus på psykosocial säkerhet

Wilhelm Hansson och Karin Göransson under en ”Shitty Prototyping Workshop” – ett kreativt och lekfullt event för att starta upp idéprocessen. Bild: Civil Rights Defenders.

Människorättsförsvarare går till jobbet varje dag trots att de vet att risken är stor att de kommer att utsättas för hot och trakasserier. Även dagar då det inte sker kan stressen över att kanske bli utsatt vara överväldigande. Det finns stora problem med stress och utbrändhet bland människorättsförsvarare men samtidigt är stigmatiseringen utbredd. Detta blev utgångspunkten för fem studenter från Linköpings universitet när de i höstas tog sig an utmaningen att ta fram ett innovationskoncept för att öka säkerheten för de människor som försvarar mänskliga rättigheter globalt.

Civil Rights Defenders och Linköpings universitet har sedan 2018 samarbetat inom ramen för det Vinnova-finansierade initiativet Right Agenda Accelerator. Vårt mål har varit att förse framtida innovatörer med ett rättighetsperspektiv och på så sätt hjälpa dem att utveckla hållbara lösningar på några av vår tids stora problem. Genom att kombinera vår respektive expertis har vi strävat efter att utveckla en innovationsprocess som inkluderar ett människorättsperspektiv redan i tidiga stadier av idéutveckling.

Under 2020 fick vi möjligheten att samarbeta med den internationella utvecklingsplattformen inGenious. Genom inGenious lyfter organisationer, företag och andra aktörer fram verkliga utmaningar som är i behov av innovativa lösningar. Utmaningen vi gav studenterna var att ta fram ett innovationskoncept som leder till att människorättsförsvarare kan arbeta säkrare och mer effektivt.

– Det här var en möjlighet att komma bort ifrån teoretiska aspekter av studierna och istället ta sig an ett verkligt problem. Anledningen till att jag sökte till kursen var att det kändes intressant att se hur teknik och mänskliga rättigheter kan kopplas samman, sa studenten Wilhelm Hansson.

Idén bakom “Mindmate”

De fem studenterna kommer från olika akademiska inriktningar – från ekonomi och service management till industriell teknik och datavetenskap. Varje student har delat med sig av sina respektive erfarenheter och kunskap för att bidra till processen. I år bestod gruppen med studenter av Wilhelm Hansson, Carl Rosander, Alice Omolola, Gustaf Söderholm och Karin Göransson.

– Jag tror att man ökar möjligheten att komma fram till bra lösningar om man kombinerar perspektiv från människor med olika bakgrunder. Det är en anledning till att jag ville gå den här kursen. Jag ville även få möjligheten att få en inblick i Civil Rights Defenders arbete och se hur jag kunde bli en del av det, sa Gustaf Söderholm.

Studenterna tittade först på utmaningen på egen hand, utifrån sina egna perspektiv, för att sedan gemensamt diskutera olika idéer och infallsvinklar.

– Med utgångspunkt i allt material vi läste såg vi att det fanns en hel del problem som behövde lösas. För oss var det viktigt att välja ett område där vi kunde göra skillnad. I slutändan handlade det om att ta ett beslut som kändes rätt och det har vi inte ångrat, sa Alice Omolola.

Människorättsförsvarare som varje dag sätter sin egen säkerhet på spel i kampen för andras rättigheter riskerar inte bara att komma till fysisk skada. Vetskapen om riskerna att utsättas för våld och smutskastningskampanjer eller att hot ska riktas mot familjemedlemmar kan ge upphov till allvarlig stress. Att konstant vara övervakad eller att upprepade gånger förhöras av säkerhetstjänst kan göra pressen ännu större. På grund av stigmatisering och bristande medvetenhet i samhället är det många som tvingas hantera stressen på egen hand, vilket inte sällan leder till utbrändhet och psykisk ohälsa. Med detta som utgångspunkt ville de fem studenterna fokusera på att stärka människorättsförsvarares psykiska välmående.

– Det finns en uppfattning om att människorättsförsvarare alltid måste vara effektiva och att de aldrig tappar fotfästet. Och samtidigt finns det en stor stigmatisering kopplad till psykisk ohälsa. Vi ville komma fram till en lösning som kunde minska riskerna för människorättsförsvararna innan problemen blev verkliga. Det var så vi kom på Mindmate, sa Wilhelm Hansson.

Tanken bakom Mindmate är att skapa en process för psykosocial analys genom självbedömning. Baserat på en utvärdering av denna bedömning får människorättsförsvararen en rapport med tydliga och konkreta rekommendationer för att vidta förebyggande åtgärder eller söka ytterligare hjälp. Idén är att skapa en mobilapplikation där användarna även kan ta del av lättsmält utbildningsmaterial och handfasta övningar.

– Mindmate bör ses som ett av flera verktyg, lite som ett första hjälpen-kit i människorättsförsvararnas verktygslådor. Det finns även proaktiva inslag. Människorättsförsvarare kan till exempel delta i längre träningsprogram som kan hjälpa dem att förbereda sig för olika svåra situationer de kan tänkas hamna i, sa Carl Rosander.

Studenterna är väl medvetna om att många människorättsförsvarare är i stort behov av möjligheten att vara anonym och har därför arbetat aktivt med en lösning som kan säkerställa att användarintegriteten prioriteras.

– Någonting vi diskuterade mycket var vikten av användarnas rätt till integritet. Detta är någonting som är inbäddat i lösningen, eftersom det kan vara helt avgörande för människorättsförsvararna, sa Carl Rosander.

Därför behövs ett människorättsperspektiv i innovationsprocessen

Civil Rights Defenders samarbetar med människorättsförsvarare som arbetar i några av de svåraste och farligaste områdena i världen. Ett av våra viktigaste uppdrag är att öka deras säkerhet så att de kan fortsätta sitt avgörande arbete. Oavsett om repressiva regimer hittar nya sätt att trakassera våra partners eller om de använder gamla metoder kan innovativa motstrategier vara av avgörande skillnad. Därför kan samarbeten som det med Linköpings universitet vara så viktiga.

– Det råder en stor brist på psykosocial säkerhet bland människorättsförsvarare. Många av våra partners blir ständigt attackerade på alla möjliga oförutsägbara sätt och behovet av förebyggande åtgärder är enormt. Studenterna i år har verkligen förstått vikten av att introducera ett rättighetsperspektiv i innovationsprocessen och presenterat en idé som kan hjälpa våra partners, säger Zinaida Muradova, Protection Officer på Civil Rights Defenders.

– Det kan vara svårt att komma på innovativa lösningar på problem som du ständigt exponeras för. Du ser och tvingas leva med problemen, men du kanske inte är innovatör. Om man då öppnar upp för utomstående aktörer kan de få en möjlighet att titta på problemet från andra vinklar och komma fram till lösningar baserat på vad de ser. Det var så vi arbetade när vi tog oss an det här projektet och det är någonting jag kommer att ta med mig in i framtida innovationsprocesser, sa Wilhelm Hansson.

Från idé till verklighet

Efter att ha verifierat problemet och arbetat fram en potentiell lösning blir nästa steg för studenterna att undersöka hur idén kan bli verklighet. Detta inkluderar att involvera experter inom psykologi och psykosocial vetenskap för att få ytterligare insikter. För att fortsätta arbetet med att göra Mindmate tillgängligt för människorättsförsvarare globalt får studenterna just nu ytterligare innovationsstöd från rådgivare vid Linköpings universitet.

– Det är sällan man får den här chansen – att fortsätta utveckla sina idéer efter det att en kurs tagit slut. Jag tror att jag kan tala för hela gruppen när jag säger att vi alla är väldigt taggade på att arbeta vidare med det här projektet. Oavsett var vi landar i slutändan är jag säker på att jag kommer att lära mig väldigt mycket på vägen, säger Karin Göransson.

Under de kommande månaderna kommer konceptet att utvecklas vidare. En av ambitionerna är att undersöka om det kan anpassas till en bredare målgrupp än vad som ursprungligen definierades.

– Genom att basera idéutvecklingen på avgörande behov för en specifik grupp skapas möjligheten att utmana normer och se lösningens fördelar även utanför det fokusområdet. Initiativet som studenterna tagit visar stor potential långt utanför människorättsområdet och skulle kunna bidra till att identifiera psykisk ohälsa i helt andra sammanhang, säger Karin Ackerholm, innovationsrådgivare vid Linköpings universitet.

Taggar ,