Så arbetar vi för att motverka etnisk-/rasprofilering

Foto: Bildkoll/Mostphotos

Etnisk-/rasprofilering är en verklighet och ett problem i många länder. I Sverige har frågan spelat en central roll i flera uppmärksammade händelser, däribland upploppen i Husby 2013 och skånepolisens register över romer. Civil Rights Defenders arbetar sedan flera år med att bevaka frågan och påverka polisen och politiker att stärka arbetet mot etnisk-/rasprofilering. Här kan du läsa mer om vad vi gör.

Vad är etnisk-/rasprofilering?

Etnisk-/rasprofilering innebär att använda etnisk tillhörighet, hudfärg eller religion som ett urvalskriterium, till exempel när polisen väljer vem som ska stoppas vid en kontroll. Det handlar också om att polisarbetet på andra sätt bedrivs så att det påverkar vissa grupper negativt, till exempel genom att resurser fokuseras på vissa typer av brott eller vissa geografiska områden.

Trots att det saknas systematisk forskning om ämnet råder det litet tvivel om att etnisk-/rasprofilering existerar. Det stod klart vid de så kallade Reva-kontrollerna, som gjordes med syfte att effektivisera utvisningen av papperslösa. Det var kärnan i Skånepolisens register över romer och det är ett stående inslag i arbetet mot terrorism, vilket ibland leder till direkt felaktiga utpekanden av oskyldiga människor.

Personer som tillhör minoritetsgrupper vittnar gång på gång om sina erfarenheter av att utsättas för etnisk-/rasprofilering av polisen.

Varför är etnisk-/rasprofilering ett problem?

Etnisk-/rasprofilering är olagligt och strider mot Europakonventionen samt grundlagen. Det är diskriminerande och kränker mänskliga rättigheter.

Det är kränkande för de personer som drabbas och slår även tillbaka mot samhället i stort. Tilliten till polismyndigheten raseras, vilket leder till att polisen får svårt att göra sitt jobb – att lösa brott och att skydda människor.

Internationell forskning visar dessutom att profilering som metod är ett ineffektivt arbetssätt för att lösa brott. Det är viktigt att understryka att det drabbar väldigt många oskyldiga människor som inte begått något brott.

På vilket sätt arbetar Civil Rights Defenders mot etnisk-/rasprofilering?

Civil Rights Defenders har i flera år bedrivit ett påverkansarbete gentemot polisen och politiker för att motverka etnisk-/rasprofilering. Tillsammans med Stockholms universitet har vi tagit fram rapporten Slumpvis utvald – den första rapporten i Sverige att undersöka etnisk-/rasprofilering på ett bredare plan – som består av kvalitativa intervjuer av såväl polis som minoritetsgrupper som drabbats.

Vi har vid flera tillfällen träffat företrädare för polisledningen, Polisförbundet och regeringen för att diskutera frågan och stärka arbetet mot profilering. Vi har även bjudit in till seminarier för att sprida kunskap och skapa debatt.

I juni anordnade vi möten med Polisförbundet, inrikesminister Mikael Damberg och Åsa Lindhagen, jämställdhetsminister samt minister med ansvar för arbetet mot diskriminering och segregation. Vid mötena medverkade representanter från polisen i Storbritannien och Spanien, som har positiva erfarenheter av att arbeta mot profilering. Vi har även bjudit in experter som delat med sig av framgångsrika exempel på hur förtroendet mellan polisen och allmänheten kan stärkas genom att motverka profilering. Nu arbetar vi för att genomföra samma möten med polisledningen i höst.

Med mötena vill vi öka kunskapen hos polisledningen och, genom goda exempel på hur man kan arbeta för att motverka etnisk-/rasprofileing, inspirera polisen att börja arbeta med frågan.

Hur samarbetar vi med dem som drabbas?

Rapporten Slumpvis utvald, som togs fram av Stockholms universitet på uppdrag av Civil Rights Defenders, bygger på djupintervjuer med afro-svenskar, muslimer och romer. Arbetet med rapporten stämdes av mot en referensgrupp med representanter från olika organisationer som arbetar mot till exempel afrofobi och antiziganism. Tillsammans med kriminologen och rapportförfattaren Leandro Schclarek Mulinari träffades referensgruppen vid flera möten och hade en kontinuerlig dialog. Många av de personer som deltog i referensgruppen har personliga erfarenheter av att utsättas för profilering.

Vad vill vi se för förändring?

Polisen måste börja se profilering som ett strukturellt problem som behöver lösas genom att förändra strukturer inom polisen, till exempel genom att se över och ändra arbetsmetoder. Polisledningen måste ta frågan på allvar och attityder och arbetssätt behöver förändras uppifrån och ner. Vi vill också att regeringen ger Brottsförebyggande rådet i uppdrag att granska polisens arbete och ger Polismyndigheten i uppdrag att utveckla nya arbetsmetoder för att undvika diskriminering.

Dessutom måste personer som drabbats av diskrimineringen kunna få upprättelse, till exempel genom att diskrimineringslagen ändras så att även polisens åtgärder omfattas av lagen.

Det är viktigt att Sverige har en poliskår med arbetsmetoder som inte leder till diskriminering.

Läs mer

Här kan du läsa mer om rapporten Slumpvis utvald.

Taggar ,