Yttrandefrihet i Kambodja – en avlägsen dröm?

En gata i Kambodja med vajande flaggor
Civil Rights Defenders partnerorganisationer rapporterar om att minst 110 personer gripits eller fängslats under 2018 på grund av saker de skrivit på sociala medier. Bild: Civil Rights Defenders.

Sedan några år tillbaka kontrollerar den kambodjanska regeringen landets samtliga traditionella medier. Många kambodjaner, inte minst journalister och människorättsförsvarare, har istället förlitat sig på sociala medier för information. I takt med att antalet användare av sociala medier ökat har regeringen trappat upp sina ansträngningar att tysta det fria ordet även online. Med nya övervakningslagar har de sociala medier-plattformarna blivit en fälla för kambodjaner som uttryckt sina åsikter öppet.

För några år sedan blev Facebook den främsta nyhetskällan i Kambodja, någonting som ledde till en växande osäkerhet inom landets regering. Under en tid förblev Facebook och andra sociala medier förhållandevis obevakade, vilket innebar en möjlighet för oppositionen och andra regimkritiker att få ut sina budskap till medborgarna, trots regimens stenhårda kontroll över press, tv och radio.

Ökningen av användare av sociala medier kom i en tid när regimen tagit kontroll över nästan alla traditionella medier. Kort därefter lanserades regeringsvänliga tidningar till mycket låga priser, vilket ledde till hård konkurrens mot de få oberoende nyhetskällorna som fanns kvar i landet. Samtidigt inrättades även propagandaliknande nyhetsbyråer vars uppdrag är att sprida ”goda nyheter” om Kambodja och regeringen.

Ett tydligt nederlag för oberoende media kom när Cambodia Daily, en av landets största engelskspråkiga tidningar, utsattes för påtryckningar och hot om stängning på grund av anklagelser om skatteflykt. ”Den som har makt över skatten har makt att förstöra” lydde första meningen i det uttalande tidningen publicerade på sin hemsida strax innan all verksamhet upphörde.

I augusti 2017 stängdes flera FM-radiofrekvenser kopplade till nyhetskanaler ner på order av regeringen. Två av de drabbade medierna var Radio Free Asia och Voice of America.

Den statligt ledda kampanjen mot yttrandefrihet fortsatte systematiskt att montera ner all oberoende media i landet. År 2019 rankades Kambodja på plats 143 av 180 länder i det årliga indexet om pressfrihet i världen.

Regeringen trappar upp attacker mot yttrandefriheten på nätet

Den osäkerhet regeringen initialt visade inför hanteringen av den ökade användningen av sociala medier förvandlades snart till handlingskraft och praktiska åtgärder. Idag riskerar kambodjaner som uttrycker sina åsikter på nätet att utsättas för hot, påtryckningar och fängelsestraff. De allvarliga repressalierna har lett till en allt högre grad av självcensur.

Civil Rights Defenders partnerorganisationer rapporterar om att de under 2018 dokumenterade fler än 25 fall där sammanlagt minst 110 personer gripits eller fängslats på grund av saker de skrivit på sociala medier.

I december 2015 röstade regeringen igenom en lag om telekommunikation. Lagen tillåter myndigheter att avlyssna alla typer av kommunikation förutsatt att de fått ett godkännande från en ”legitim myndighet”. Ingenstans i lagen framgår dock vad som kännetecknar en sådan legitim myndighet eller vilka dessa är.

Några månader tidigare, i augusti samma år, gjorde den unga studenten Kong Raya en statusuppdatering på sin Facebooksida. I sitt meddelande frågade han sina följare om någon ville starta en ”colour revolution” med honom för att förändra regimen i landet, enligt rapporter från Voice of Amerika. Med stor sannolikhet visste han inte då att just denna statusuppdatering skulle leda till att han skulle gripas, ställas inför rätta och dömas till 18 månader i fängelse. Domen meddelades i mars 2016.

Brottet den unga studenten dömdes för var anstiftan. Detta trots att han uppmanat till en fredlig och icke-våldsam samling. Att dömas till anstiftan är vanligt när det kommer till journalister och människorättsförsvarare som öppet kritiserar regeringen. Det maximala fängelsestraffet är två år, men många sitter häktade under en lång tid i väntan på rättegång.

Samtidigt som självcensuren är utbredd bland landets människorättsförsvarare valde Kong Raya en annan väg. Efter att ha avtjänat sitt straff gick han ut i media och sa att han var 100 procent fast beslutsam att fortsätta att stå upp för yttrandefrihet.

Men än lyser yttrandefriheten i landet med sin frånvaro och onlineövervakningen ökar drastiskt. Den kambodjanska regeringen har bland annat upprättat ett ”cyberkrigsteam” som övervakar och samlar in information från Facebook och andra hemsidor i syfte att ”skydda regeringens ställning och anseende”.

Våra kambodjanska partnerorganisationer rapporterar vidare att regeringen har upprättat ett nytt, omfattande nätverk för att kontrollera och övervaka sociala medier. Ett sammanlänkat system av regler, lagar och specialgrupper för att rikta in sig på kritiker och blockera hemsidor som anses påverka stabiliteten i samhället – en terminologi som ofta används av det regerande partiet för att demonisera sina kritiker.

År av attacker mot journalister och aktivister

Den 10 juli 2016 nåddes världen av den chockerande nyheten att den politiska analytikern Kem Ley skjutits till döds när han drack sitt morgonkaffe vid en bensinstation i Phnom Penh. Attacken skedde bara dagar efter att han hade kommenterat en rapport som avslöjade hur president Hun Sen och hans familj kontrollerade mer än 100 av landets företag, enligt Voice of America.

Kem Ley var en uttalad regeringskritiker och intervjuades ofta i media för att kommentera frågor kopplade till makt, övergrepp och andra problem i landet. Han fick med tiden stort folkligt stöd eftersom han återkommande lyfte dessa frågor på ett lättförståeligt sätt, bland annat genom att göra uppdateringar på Facebook. 

En misstänkt, Oeut Ang, greps i nära anslutning till mordet och det har spekulerats brett om att han anlitats av regeringen för att mörda Kem Ley. Flera internationella människorättsorganisationer, däribland Civil Rights Defenders, har fördömt avsaknaden av en utredning om motivet till mordet. Än idag lyser en opartisk, effektiv och öppen utredning med sin frånvaro. 2019 greps sju personer av kambodjanska myndigheter för att ha uppmärksammat den tredje årsdagen av mordet på Kem Ley.

Mordet på Kem Ley har gett bränsle åt den redan utbredda rädslan hos kritiker. De flesta kambodjaner har blivit medvetna om att det kan vara förenat med allvarliga risker, till och med döden, att stå upp mot korruption, maktmissbruk och människorättskränkningar.

Trots det finns det fortfarande aktörer inom civilsamhället som fortsätter arbeta outtröttligt för att åstadkomma förändring. Civil Rights Defenders partners, vissa arbetar öppet och andra är anonyma på grund av säkerhetsskäl, är ledande exempel.  

Det är de som fortsätter att uppmana den kambodjanska regeringen att låta oberoende medier öppnas upp igen.

Det är de som kämpar för att se till att politiska fångar som har fängslats på grund av att de använt sin yttrandefrihet kan släppas.

Och det är deras insatser som kan få slut på trakasserierna och hoten mot journalister och människorättsförsvarare.

I artikel 41 i Kambodjas konstitution står det att landets medborgare ”ska ha friheten att uttrycka sina personliga åsikter, pressfrihet, tryckfrihet och föreningsfrihet”. Om detta någonsin ska bli verklighet måste mer stöd ges till landets civilsamhälle. I en tid då utrymmet för det civila samhället fortsätter att krympa är det viktigare än någonsin att vi står enade och uppmanar till förändring.  

Taggar ,