30 år sedan Berlinmurens fall
Den 9 november är det 30 år sedan Berlinmurens fall. Årsdagen är ett viktigt tillfälle att se tillbaka på tre årtionden av framgångar för de mänskliga rättigheterna i Europa, men också för att blicka framåt på det arbete som är kvar.
Sovjetunionen löstes upp när muren föll och nya stater bildades. Många av de nya länderna lyckades med ambitionen att skapa hållbara demokratiska strukturer. Men för vissa länder, som Belarus och Turkmenistan, är det fortfarande långt kvar till demokrati.
– Europa har sett många framgångar sedan Tysklands återförening, men det har inte varit utan bakslag. På 1990-talet såg världen på medan hundratusentals föll offer för krigsbrott under kriget i forna Jugoslavien, säger Anders L. Pettersson, Executive Director på Civil Rights Defenders.
Civil Rights Defenders grundades som den Svenska Helsingforskommitten för de mänskliga rättigheterna 1982, mitt i kalla kriget. Målet är säkerställandet av den enskildes rätt att känna till och inverka på sina rättigheter, som det står i Helsingforsavtalet från 1975.
– Civil Rights Defenders har varit med och byggt upp flera människorättsorganisationer och oberoende medier i Östeuropa och på Västra Balkan. Vi är övertygade om att ett starkt och självständigt civilsamhälle är en grundläggande förutsättning för en fungerande demokrati och det stämmer än i dag, säger Anders L. Pettersson.
Samtidigt som mycket blivit bättre sedan Berlinmurens fall är demokratin återigen hotad i flera europeiska länder. Framväxten av nynazister, högerextremister och populistiska ledare utgör ett hot mot de medborgerliga och politiska rättigheterna i länder som Polen, Ungern och Turkiet.
– Det är mycket oroande. Under en lång tid såg Europa ut att ha lärt sig av sin historia. Nu ser vi återigen hur Europas ledare stänger sina gränser och använder sig av en vi och dem-retorik. Vi kommer fortsatt stå upp för de medborgerliga och politiska rättigheterna, även i Europa, säger Anders L. Pettersson.
