Ny studie visar: Många utsatta EU-medborgare vittnar om hatbrott – få anmäler

Fler än hälften av de tillfrågade EU-migranter som lever i hemlöshet i Malmö uppger att de blivit utsatta för hatbrott i Sverige det senaste året. Det visar en undersökning som Skåne Stadsmission och Civil Rights Defenders lanserar i dag.

Vid seminariet ”Hur motverkar vi hatbrott mot romska migranter i Malmö?” som hålls i Malmö i eftermiddag presenterar Skåne Stadsmission och Civil Rights Defenders resultaten av en undersökning som genomförts under våren.

Totalt har 96 personer deltagit i studien och av dessa svarar 54 personer att de utsatts för hatbrott i Sverige under de senaste tolv månaderna. Av de personer som uppgett att de drabbats av hatbrott anger en majoritet att deras romska ursprung varit det bakomliggande motivet för den eller de attacker de utsatts för. En stor del anger också sättet de försörjer sig på – tiggeri och att samla pantburkar – som ett motiv för trakasserier och kränkningar. Enbart sju personer har valt att, med Skåne Stadsmission och Civil Rights Defenders hjälp, anmäla till polisen.

Dagens seminarium, liksom studien, ingår i ett tvåårigt EU-finansierat projekt som Skåne Stadsmission driver tillsammans med Civil Rights Defenders för att bekämpa hatbrott mot utsatta EU-medborgare i Malmö. Syftet med projektet är att öka kunskapen om hatbrott, både bland de utsatta och hos allmänheten, och på så sätt öka anmälningsbenägenheten och på sikt minska antalet hatbrott. Kartläggningen av omfattningen av hatbrott mot utsatta EU-medborgare kommer att pågå under hela projektet och resultaten som nu presenteras är preliminära.

Adriana Holmberg Milea, projektkoordinator på Skåne Stadsmission, är inte överraskad över rapportens siffror:

– På Crossroads, som är Skåne Stadsmissions öppna mötesplats för utsatta EU-medborgare, har vi under flera år upplevt hur drabbad den här gruppen är. Genom det här projektet kan vi nu undersöka frågan djupare men också sprida kunskap om problemet, säger hon.

Färre för ett tiggeriförbud

Tillsammans med undersökningen presenteras i rapporten också resultaten av två studier genomförda av forskare vid Malmö respektive Uppsala Universitet. Erik Hansson vid Uppsala Universitet återger utdrag från sin doktorsavhandling som handlar om diskrepansen mellan den upplevda självbilden och den skavande känslan som framträder i mötet med människor som tigger. Simon Wallengren vid Malmö Universitet har undersökt Malmöbornas attityder gentemot romska EU-medborgare som tigger.

– Det är intressant att konstatera att det inte finns någon entydig bild. Många Malmöbor uppger att de är medvetna om romska EU-migranters utsatthet och andelen personer som i undersökningen sagt sig vara för ett tiggeriförbud är betydligt lägre än i andra undersökningar som gjorts på nationell nivå, säger Katri Linna, jurist på Civil Rights Defenders.

Åtgärder för att minska antalet hatbrott

Skåne Stadsmission och Civil Rights Defenders menar att det behövs en översyn av vad som inkluderas i begreppet hatbrott för att bättre fånga upp de fall av våld och kränkningar där det inte kan bevisas att det är just, eller enkom, offrets etnicitet som är orsaken till dådet.

– I vår slutrapport som kommer hösten 2020 kommer vi att ha fler konkreta åtgärdsförslag. Historiskt kan vi se att människor i alla tider diskriminerat och behandlar människor som lever i extrem fattigdom illa, så det är klart att en åtgärd är att angripa roten till den extrema utsatthet och fattigdom som romska EU-medborgare lever i, säger Adriana Holmberg Milea.

Ladda ner rapporten

Taggar ,