Högt i tak när Sverige granskades av FN

En del av kommitténs arbete inför en granskning är att konsultera det svenska civilsamhället. I år baserade kommittén sin utvärdering av Sverige på underlag som runt ett 50-tal organisationer stod bakom.

Nyligen befann sig Civil Rights Defenders i Geneve för att närvara när Sverige förhördes av FNs rasdiskrimineringskommitté. Liksom tidigare år fick Sverige motta svidande kritik och skickades hem med bakläxa till nästa gång. Bland annat måste Sverige se till att hindra rasism och främlingsfientlighet, utreda hatbrott mot minoriteter och tillgodose grundläggande urfolksrättigheter för det samiska folket.

Inför förhöret skickade Civil Rights Defenders in en alternativrapport till FN-kommittén. I denna fokuserade vi bland annat på frågor som rör hatbrott och hatspråk, etnisk- och rasprofilering, romska EU-medborgares situation i Sverige och människorättskränkningar som drabbar det samiska folket.

Väl på plats i Geneve hade vi längre samtal med kommittémedlemmar som vi ansåg ha intressant expertis för dessa frågor. FN-experterna, och däribland landsrapportören som ansvarar för att sammanställa den slutliga rapporten om Sverige, visade stort intresse för de perspektiv vi framförde kring problemen vi ser i Sverige, samt vad regeringen kan vidta för åtgärder för att lösa dem.

En del av kommitténs arbete inför en granskning är att konsultera det svenska civilsamhället. I år baserade kommittén sin utvärdering av Sverige på underlag som runt ett 50-tal organisationer stod bakom. Detta utgör ett viktigt komplement till det underlag som den svenska regeringen presenterar.

När det var dags för förhöret med den svenska delegationen blev det intensivt. FN-kommittén tog ett tydligt avstamp i Sveriges rättsliga åtaganden enligt rasdiskrimineringskonventionen och kritiken lät sig inte vänta. En tydlig punkt från kommittén var att Sverige måste vidta åtgärder för att hindra att rasistiskt och främlingsfientligt språkbruk tar fäste i samhället, inklusive i den politiska debatten. Dessutom menade kommittén att Sverige måste utreda hatbrott på ett mer effektivt sätt samt arbeta mer preventivt med etnisk- och rasdiskriminering.

Extra högt i tak blev det när frågan om grundläggande rättigheter för det samiska folket kom upp. Civil Rights Defenders har i vår alternativrapport och vid upprepade andra tillfällen påpekat stora brister hos Sverige vad gäller till exempel samers rätt att ha inflytande i beslut som rör dem. FN-kommittén gick här helt på vår linje och betonade bland annat vikten av rätten till fritt, informerat förhandssamtycke och landrättigheter – där Sverige fortfarande har stora brister i förhållande till den internationella standarden.

Civil Rights Defenders anser att de oberoende FN-experterna har satt fingret på en rad grundläggande samhällsproblem med vilka vi jobbat under en lång tid. Vi välkomnar därför 2018 års rapport om Sverige från FN:s rasdiskrimineringskommitté som ett viktigt led i vårt arbete.


Ladda ner hela rapporten från FNs rasdiskrimineringskommitté: Concluding observations on the combined twenty-second and twenty-third periodic reports of Sweden.

Taggar ,