Domstol går på Civil Rights Defenders linje – ändrar väg för nazistdemonstration

Nazistorganisationen Nordiska Motståndsrörelsens kommande demonstration i Göteborg den 30 september får en annan färdväg än planerat, meddelade förvaltningsrätten i Göteborg i dag. Civil Rights Defenders, som tidigare överklagat polisens demonstrationstillstånd, är positiva till beslutet.

– Det är en framgång eftersom vi nu slipper ha nazisterna marscherandes i synagogans direkta närhet, säger Robert Hårdh, chef på Civil Rights Defenders.

Förvaltningsrättens dom innebär att färdvägen kortas avsevärt och att rutten ändras, bort från bokmässan och Göteborgs synagoga. Domstolen ändrar dock inte datum för demonstrationen som sammanfaller med årets viktigaste judiska helgdag, Jom Kippur (försoningsdagen) då ovanligt många judar rör sig samtidigt i de centrala delarna av staden och besöker synagogan.

Den 15 september överklagade Civil Rights Defenders, advokat Sebastian Scheiman och Jur. kand. Martin Szydlowski, som ombud för den Judiska församlingen i Göteborg, polisens demonstrationstillstånd. I överklagan argumenterade vi för att polisens beslut skulle ändras så att nazisterna anvisas att demonstrera en annan dag och en annan väg, så att de inte tågar i närheten av den Judiska församlingens synagoga och andra centrala platser som Drottningtorget, Stora Nygatan eller Östra Larmgatan. Med anledning av de uppenbara riskerna för våld och oordning begärde vi även om inhibition av det överklagade beslutet.

Sammanfattningsvis så är Civil Rights Defenders positiva till förvaltningsrättens beslut att ändra Nordiska Motståndsrörelsens demonstrationsväg. Vi hade däremot hoppats på att demonstrationen inte alls skulle hållas i samband med Jom Kippur. Domstolen har dessutom inte prövat frågan om demonstrationen som sådan utgör hets mot folkgrupp.

– Vi ska nu sätta oss med den Judiska församlingen och analysera domen och därefter fattar vi beslut om ett eventuellt överklagande. Det finns även mer generella aspekter i beslutet som bland annat avser svensk lagstiftning i förhållande till internationell rätt som vi måste ta ställning till hur vi går vidare med, säger Robert Hårdh, chef på Civil Rights Defenders.