EU och Sverige bryter mot offentlighetsprincipen för att inte riskera relationen till Kuba

Sverige och EU stryper insynen i förhandlingarna med Kuba om ett nytt avtal. De dokument som parterna kommit överens om lämnas inte ut, trots att de undertecknats offentligt, och EUs utrikestjänst meddelade i mitten av augusti att avtalet inte kommer att diskuteras förrän EU-kommissionen har antagit det.

Det innebär att varken kubanska eller europeiska medborgare kommer att få påverka vilka krav EU ska ställa på Kuba när det gäller mänskliga rättigheter och demokrati. Såväl Sverige som EU förklarar att anledningen till att man bryter mot offentlighetsprincipen är att offentliggörande av dokumentet skulle riskera relationen till Kuba.

– Det är ryggradslöst att Sverige och EU säljer ut sina principer till den kubanska regeringen och omöjliggör för kubanska och europeiska medborgare att delta i diskussionen om vilka principer relationen mellan EU och Kuba ska vila på, säger Erik Jennische, Latinamerikachef på Civil Rights Defenders.

Sedan i april 2014 har EU och Kuba förhandlat om ett avtal om politisk dialog, bistånd och handel. Tanken är att avtalet ska ersätta den gemensamma ståndpunkt om Kuba som EU antog 1996, och som villkorar närmare relationer till EU med förbättringar vad gäller mänskliga rättigheter på Kuba.

Problemet är att den kubanska regeringen inte har genomfört några förbättringar vad gäller respekten för de medborgerliga och politiska rättigheterna i landet sedan 1996. Om EU nu erbjuder ett avtal med såväl biståndspengar som handelslättnader, utan att kräva förändringar på Kuba i utbyte, så bryter man mot den tidigare principen.

Av den anledningen har Civil Rights Defenders tillsammans med flera kubanska människorättsorganisationer följt förhandlingarna sedan de inleddes för att säkerställa att kubanska och europeiska medborgare ska få insyn i processen och säkerställa att EU ställer tydliga krav på Kuba om förändringar. Kraven framfördes i ett brev till EUs höga representant för utrikesfrågor Federica Mogherini, som är chef för EUs utrikestjänst EEAS. I EEAS svar försäkrade förhandlingsdelegationens chef att avtalet kommer att ”innehålla respekt för mänskliga rättigheter och främjande av demokrati” (bilaga 1).

I mars i år avslutades förhandlingarna med att de två förhandlingsdelegationerna undertecknade ett dokument som innehöll den överenskomna avtalstexten. Undertecknandet skedde vid en ceremoni i Havanna där Federica Mogherini deltog och som av såväl kubanska som internationella medier beskrevs som att Kuba och EU ”undertecknar avtal om att normalisera relationerna”. Federica Mogherini förklarade att ”det är en historisk dag för de bilaterala relationerna”.

Sedan dess har Civil Rights Defenders försökt få tillgång till det dokument som undertecknades för att se hur avsnitten om mänskliga rättigheter och demokrati är formulerade i avtalet. Men såväl den svenska regeringen som EEAS har vägrat lämna ut dokumentet.

UD förklarade i sitt första svar att det fanns en allmän handling som motsvarade det dokument Civil Rights Defenders efterfrågade, men att den belagts med sekretess. (Bilaga 2) Efter att Civil Rights Defenders överklagat beslutet svarade regeringen att avtalet ”varken undertecknats eller ingåtts” av EU, och att parterna fortfarande granskar ett ”utkast till avtal”. (Bilaga 3) I EEAS svar på Civil Rights Defenders begäran att ta del av dokumentet hävdade man att det är en del av en pågående process, och att ett offentliggörande skulle kunna undergräva ”institutionernas beslutsfattande” och EUs relation till Kuba. (Bilaga 4 och 5)

Att avtalet ännu inte ingåtts, innebär dock inte att det dokument som undertecknades i Havanna skulle vara ett utkast eller ett arbetspapper. I och med undertecknandet är det en allmän handling som borde vara offentlig.

Civil Rights Defenders överklagade därför beslutet till EUs ombudsman och fick svaret att man inlett en undersökning med utgångspunkten att EEAS beslut att inte utlämna dokumentet var felaktigt, och att dokumentet borde offentliggöras. (Bilaga 6) EEAS svar på Ombudsmannens utredning från mitten av augusti var dock att man kommer att utlämna dokumentet först när avtalet har antagits av Kommissionen, vilket man antar kommer att ske i slutet av september 2016. (Bilaga 7)

EUs och Sveriges ovilja att offentliggöra dokumentet innebär att EU kommer att ingå ett avtal med Kuba, och i grunden förändra den politik som gällt i 20 år, utan att kubanska och europeiska medborgare får diskutera det. Detta bryter mot såväl den svenska som europeiska offentlighetsprincipen. Förhandlingarna avslutades med att Kuba och EU i offentlighetens ljus undertecknade ett dokument. Att inte offentliggöra själva dokumentet innebär att EU bryter mot artikel 10 och 11. I Fördraget om Europeiska unionen tydliggörs att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt och att medborgarna ska kunna göra sina åsikter hörda i alla delar av unionens verksamhet. Dessutom går hemlighållandes emot de principer som EU-kommissionen hävdar på sin egen öppenhetsportal, där man förklarar att medborgarna har rätt att veta hur EU-institutionerna förbereder beslut och att ta del av de dokument som produceras.


Bilagor och övrig läsning

Läs mer om processen i Diario de Cuba:

Taggar