Strukturell rasism och hatbrott fortfarande stort problem i Sverige

Den 22 och 23 augusti förhördes Sveriges regering i FN:s rasdiskrimineringskommitté efter tidigare kritik av kommittéen. Inför förhöret har Civil Rights Defenders tillsammans med svenska FN-förbundet och närmare femtio andra organisationer presenterat en parallellrapport till Sveriges nittonde, tjugonde och tjugoförsta rapporter till FN:s rasdiskrimineringskommitté.

Trots att vissa åtgärder vidtagit visar rapporten att strukturell rasism, diskriminering och hatbrott alltjämt utgör allvarliga problem i Sverige. Rapporten synliggör särskilt situationen för Sveriges fem nationella minoriteter och för muslimer, afro-svenskar, asylsökande och papperslösa personer. För att komma tillrätta med problemen och säkerställa alla människors trygghet och lika rättigheter måste regeringen agera kraftfullt och vidta konkreta åtgärder.

I rapporten pekar vi särskilt på behovet av:

• en oberoende nationell myndighet för mänskliga rättigheter som lever upp till FN:s krav;
• en stärkt diskrimineringslag för att säkerställa att myndigheter, kommuner och privata företag arbetar aktivt för att motverka diskriminering och säkerställa lika rättigheter och möjligheter;
• att säkerställa en effektiv tillämpning av lagstiftningen kring hatbrott, bland annat genom utbildningsinsatser riktade till polis, åklagare och domare;
• att stärka de nationella minoriteternas rättigheter bland annat avseende modersmålsutbildning.
• att stärka samers rättigheter, bland annat genom att ratificera ILO-konventionen 169 om urfolks rättigheter;
• effektiva åtgärder för att komma tillrätta med diskrimineringen av romer
• åtgärder för att säkerställa att polisen inte tillämpar rasprofilering i sitt arbetssätt.
• åtgärder som syftar till att öka kvalitén i asylprocessen och säkerställa en korrekt bedömning av asylbehov.

Under förhöret uttryckte kommitténs ledamöter utifrån uppgifterna i parallellrapporten oro för situationen och krävde bland att Sverige vidtar åtgärder för att motverka rasistisk propaganda och hatbrott och för att säkerställa att fler diskrimineringsfall prövas i domstol.

Mer information:
Sveriges rapport