”Tack vare stödet kan vi ge trovärdig information till områden i Ukraina som saknar el och internet”
Stärker kapaciteten för oberoende medier i krigszonen
Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har radiostationen “Radio Era”, som är en del av mediegruppen New Voice of Ukraine, sänt ut nyheter och information i områden som annars inte skulle kunna nås på grund av brist på internetuppkoppling och elektricitet. Framförallt har de gett tillgång till information nära frontlinjerna och ockuperade territorier och regioner i gränsområdet, där den ryska propagandan är mer utbredd och trovärdig information är mindre tillgänglig.
Radio Eras sändare ligger nära frontlinjerna och ockuperade områden, och skadas ofta av raketeld och beskjutning. Deras personal är ansvarig för att resa för att reparera sådana skador för säkerställa oavbrutna sändningar, vilket medför stora risker.
Akutfonden gav därför Radio Era ett bidrag för att täcka säkra transport- och boendekostnader för att kunna resa och utföra reparationer, och därmed kunna fortsätta sina sändingar. Stödet hjälpte dem också att installera nya sändare och köpa in annan teknisk utrustning för att säkerställa stabil drift, så att de kunde fortsätta sitt arbete.
– Våra sändare nära frontlinjeområden gör det möjligt för oss att tillhandahålla trovärdig och opartisk information till människor med dålig tillgång till kommunikation på grund av bristen på elektricitet och internet. Tack vare stödet kunde vi se till att radioteknikerna kunde arbeta så snabbt, effektivt och säkert som möjligt genom att erbjuda dem transport och boende när de behövde göra en resa för att reparera eller utföra tekniskt underhåll på radiosändare.”
Medarbetare på Radio Era, Ukraina
Trender för Akutfonden i Eurasien 2023
Att försvara de mänskliga rättigheterna är ett farligt arbete i flera delar av världen. När en hotfull situation uppstår kan Civil Rights Defenders Akutfond ge snabb hjälp för att förbättra människorättsförsvarares säkerhet så snabbt som möjligt. Under 2023 gav fonden stöd till 242 människorättsförsvarare och deras familjemedlemmar i 9 olika länder i Eurasien, genom totalt 56 bidrag.
- Ökande auktoritärt styre: Under de senaste åren har många länder i Eurasienregionen blivit allt mer auktoritära, där regimer missbrukar befintlig lagstiftning och inför nya repressiva lagar för att rikta in sig på människorättsförsvarare och oberoende röster. Detta har särskilt varit fallet i de centralasiatiska republikerna, vilket ledde till att Akutfonden gav stöd till flera människorättsförsvarare under 2023 som antingen tvingades fly från sitt land eller valde att göra motstånd via rättsliga medel i domstol. Länder som Azerbajdzjan drabbades av många tillslag mot civilsamhället, vilket ledde till att fler människorättsförsvarare sökte skydd utomlands. Aktivister som är engagerade i feministiska rörelser och hbtqi-rörelser har varit särskilt drabbade då lokala myndigheter utnyttjar allmänhetens ”konservativa värderingar” för att undertrycka civilsamhället. Akutfonden gav stöd till många enskilda personer och organisationer som drabbades under 2023, men dessa oroande trender förväntas bestå och öka under 2024.
- Människorättsförsvarare i exil: Människorättsförsvarare i Eurasien tvingas i allt större utsträckning i exil på grund av förtryck och konflikter, vilket understryker behovet av stöd för psykisk hälsa och långsiktigt stöd. Akutfonden har spelat en viktig roll när det gäller att ge stöd till dessa personer, särskilt genom att ge psykosocialt stöd så att de kan anpassa sig och återuppbygga sina liv i exil.
- Krigets inverkan på människorättsförsvarare: Människorättsförsvarare i Eurasien påverkas negativt av väpnade konflikter i regionen, inte minst den fullskaliga invasionen av Ukraina och Azerbajdzjans militära brott i Nagorno-Karabach. Akutfonden har stöttat människorättsförsvarare, särskilt oberoende journalister och medieorganisationer i Ukraina, med olika former av stöd, bland annat psykosocialt stöd och säkerhetsförbättringar för dem som arbetar vid frontlinjen.
